Tommy Karlsson är samordnare för hotade arter och fjärilsspecialist på länsstyrelsen i Östergötland.
Är det vindstilla och soligt räcker det med 15 grader, sedan kommer fjärilarna fram. Är det mulet behöver det nästan vara 20 grader för att de ska flyga. Fjärilarna är fantastiska och spännande varelser med ett hemligt liv. I början av juli flyger det allra flest arter.
Tommy Karlsson från länsstyrelsen är samordnare för arbetet med hotade arter och specialist på fjärilar. Han har slagit larm om att flera fjärilsarter, som funnits i Östergötland, kan vara utdöda.
– Det ser väldigt mörkt ut för kronärtsblåvingen, säger han. 2019 sågs den senast på en enda plats i Västerviks kommun. I fjol kunde vi inte hitta den alls, trots att vi letade på många platser. Risken är att den helt dött ut i Sverige. Den har bara funnits, vad vi känner till, i norra Västerviks kommun, i östra Kinda, Åtvidaberg och Valdemarsvik.
– Kronärtsblåvingen är en kvarleva sedan varmare tider som behöver soliga sydvända branter. Dessutom äter larven bara en speciell växt, sötvedel, en storvuxen ärtväxt.
Gullvivefjäril är också en hotad art och illa ute. Den har ett fäste på Omberg och i de södra skogsbygderna på fina betesmarker. Den är lite kräsen, gullvivorna ska stå lite skuggigt. Storvuxna gullvivor väljs ut av honorna som mat till larverna.
Läget är allvarligt även för veronikanätfjärilen, som också befaras ha dött ut i hela landet. Där har man inte sett någon på två år. Det konstiga är att dess larv äter av teveronika, en blåblommande liten växt som är vanlig i betesmarker. Blomman kallas ibland "mormors glasögon".
– Det kan i alla fall inte vara någon brist på teveronika som gör att fjärilen verkar ha dött ut, säger Tommy Karlsson torrt.
Ett tips från Tommy Karlsson, så här kan man göra som fjärilsspanare; ta en bild och gå hem och ta reda på vad man sett. Här tar han en bild av en mätare, en sorts nattfjäril.
Är du som Tommy intresserad av se och fotografera fjärilar finns det många sätt att lära sig mer.
– Man kan börja med att titta i trädgården eller längs en skogsväg. Finns det "fjärilsväxter" som väddklint, fibblor och tistlar är chanserna goda. Även maskrosor lockar. Fjärilar vill ha nektar, de behöver tanka bränsle från blommorna. Men en del äter inte så mycket som vuxna, säger han.
– Fjärilslarven är det stora ätarstadiet. Den tuggar i sig grönt och är egentligen som en enda matsmältningsorganism. De vuxna fjärilarna är gjorda för att fortplanta sig, det är deras uppgift. Som vuxna är de inte alltid så långlivade, de lever kanske bara en vecka.
Det är de pyttesmå fjällen på vingarna som ger fjärilarna deras färger och mönster. Här en vitfläckig guldvinge fotograferad i Ulrikatrakten.
Man kan börja titta på fjärilar med kikare och kamera, tipsar han.
– Titta och fota på skådarsättet, så kan du utveckla det.
– Även undersidan på en fjäril är viktig att titta på, den kan ha speciella mönster. Men man ska inte ta i vingarna. De är känsliga, så man får vara försiktig så att man inte skaver bort fjällen på vingarna. Det är fjällen som ger fjärilarna deras färger.
Myrar och mossar kan också vara intressanta fjärilsmarker. Där finns speciella arter, med larver som är knutna till tranbär, kärrviol och sådana växter.
På kvällen kan man spänna ut ett lakan i trädgården och tända en lampa. Det är spännande att se vad som dras till ljuset.
En mindre bastardsvärmare, som är aktiv på dagen. I Kinda, Boxholm och Ydre är de inte helt ovanliga, man kan stöta på dem lite här och var.
Alla kan bidra när det gäller att rapportera om fjärilar och andra djur man ser.
– Man kan rapportera sina fynd till Artportalen.se, säger Tommy Karlsson. Vi på länsstyrelsen har väldigt stor nytta av rapporterna. Det är värdefullt att lägga in även vanliga arter, det ger en viktig kunskap kring arternas utbredning och flygtider, samt om vilka naturområden som är särskilt värdefulla.
– Man kan även hjälpa till att övervaka fjärilar på ett mer systematiskt sätt genom att delta i Svensk dagfjärilsövervakning. Ett första steg för den som vill lära sig mer om naturen är länsstyrelsens digitala och kostnadsfria utbildning naturkunnig.se.
Kartfjäril är exempel på en art som kommit till Sverige sent. Först till Skåne, nu finns den i hela Östergötland. Den är väldigt speciell, den har en vårkostym och senare på sommaren ser den helt annorlunda ut.