Fler dör av tarmbakterien i Östergötland

58 östgötar har dött av den smittsamma tarmbakterien Clostridium Difficile de senaste åtta åren. 500 har dött i hela landet. I förhållande till folkmängden har Östergötland den högsta dödligheten i tarmbakterien i Sverige.

Foto: Janice Carr

ÖSTERGÖTLAND2015-03-18 19:00

På åtta år nära 1 000 personer insjuknat i Östergötland och 58 patienter har alltså avlidit. En viktig anledning är användningen av bredspektrumantibiotika, alltså antibiotika som påverkar många olika typer av bakterier.

– Ja, det är den som får bakterierna att växa till sig, säger Magnus Roberg, verksamhetschef för vårdhygien på universitetssjukhuset i Linköping.

Fler drabbas av sjukdomen i Östergötland - används mer bredspektrumantibiotika här?

– Ja, vi använder mer breda preparat än andra landsting, säger Magnus Roberg.

Den här tarmbakterien bärs av människor som inte har några symtom alls. Det är först när patienter har fått antibiotika, kanske för att behandla andra symtom, som bakterien börjar växa. Bredspektrumantibiotika slår ut även de goda bakterierna i tarmfloran, och så försvinner kroppens eget försvar. Clostridium Difficile kan växa fritt, för den är resistent mot många former av antibiotika. Den börjar producera ett tarmgift som inflammerar tarmen, och bakterier som kanske normalt är ofarliga tränger ut i blodbanan och orsakar blodförgiftning.

Den som är ung och frisk får kanske bara lindriga symtom som diarréer. Äldre personer eller de som har nedsatt immuntitet av andra skäl löper betydligt större risk att bli allvarligt sjuka. I allvarliga fall tvingas man operera bort delar av tarmen och i värsta fall kan sjukdomen leda till döden.

Den här bakterien bildar sporer, ett slags inaktiva frön som kan överleva länge. De kan ligga kvar i en vårdmiljö i åratal och vänta på en chans att växa till. Eftersom bakterien är så smittsam, och kan överleva i flera år, är hygienen och hanteringen av patienter viktigt. Det blev tydligt 2012 på Ystad lasarett där ett 30-tal patienter smittades och tio dog under ett utbrott av en särskilt aggressiv typ av tarmbakterien.

– Vi hade en topp 2008 och sedan har smittspridningen minskat lite grann, säger Magnus Roberg. Vi vidtar en massa åtgärder för att stoppa det här.

Han tror inte att det är brister i vårdhygienen och städningen som är orsaker till att Östergötland har drabbats mer än andra landsting av bakterien Clostridium Difficile.

– Vi har gjort särskilda tester för att se om det är speciella bakteriestammar som är i omlopp hos oss, men så tycks det inte vara. Den viktigaste åtgärden är att minska användningen av breda antibiotikapreparat.

Clostridium difficile

Bakterien bildar sporer som kan överleva runt smittade personer under lång tid.

Ett par procent av befolkningen, främst spädbarn, har bakterien i tarmen utan att visa tecken till sjukdom.

Om bärare av bakterien får antibiotika rubbas bakteriefloran i tarmen och det ökar risken för bakterien ska växa till.

Sjukdomen är allvarligast inom vården där fler tillhör riskgrupper och behandlas med antibiotika.

Sjukdomsbilden varierar från lindrig diarré till en mer sällsynt stormande sjukdomsbild med hög feber och blodiga diarréer.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om