Det har nu gått en månad sedan domen föll mot den man som utsatte en nioårig flicka för grov våldtäkt, synnerligen grov misshandel, människorov och övergrepp i rättssak. Mannen, som var villkorligt frigiven efter ett tidigare sexövergrepp mot en tolvårig flicka, fick elva års fängelse.
Efter domen har familjen försökt anpassa sig till vardagen igen. Den nioåriga flickan har fått fortsatt hjälp av Barnahus och barn- och ungdomspsykiatrin i Norrköping.
– Nu väntar traumabehandling där hon får prata med en psykolog. Det kommer att bli en jobbig höst då hon tvingas gå igenom alla detaljer, men på lång sikt hoppas vi att det här ger det bästa resultatet för vår dotter, säger nioåringens pappa.
Förra veckan valde den dömde, en 39-årig man, att överklaga domen till hovrätten.
– Nu till skolstarten hade vi ju hoppats att kunna lägga det här åt sidan, att domen hade vunnit laga kraft. Så blir det inte nu. Vi har inom familjen pratat kring om vi också ska överklaga, men kom fram till att orken inte finns där.
I domen kan de läsa hur rättsväsendet resonerat och hur man följt det lagpraxis som råder. Nu vill familjen i Kimstad att lagstiftarna skärper reglerna kring villkorlig frigivning och övervakning.
– Jag vill skicka en uppmaning till våra politiker runt om i landet. Ni kan inte förändra vad som hänt vår dotter, men med kloka beslut kan ni göra Sverige en tryggare plats. Ta upp händerna ur byxfickorna och börja jobba för att våra barn ska kunna leva tryggt i Sverige, säger pappan.
Ytterst ansvarig politiker är justitieministern Morgan Johansson (S), som svarar i en separat artikel. Vi har även varit i kontakt med tre riksdagspolitiker från Östergötland som är inriktade på lag och ordning respektive barnrättsfrågor: Linda Snecker (V), Markus Wiechel (SD) och Juno Blom (L).
Samtliga lider med familjen efter det inträffade.
– Jag tycker att det är starkt av föräldrarna att faktiskt gå ut på det här sättet som de har gjort och att de uppmuntrar lagstiftare som mig. Jag vill ge en stor eloge till dem. Det ska inte gå så här långt, det är något som man borde tagit tag i för länge, länge sedan, säger Markus Wiechel.
När det gäller frågan kring villkorlig frigivning vill Juno Blom att reglerna ska bli betydligt strängare.
– Den som är dömd för sexualbrott mot barn ska inte automatiskt få villkorlig frigivning efter två tredjedelar av straffet, säger Juno Blom.
Nioåringens familj tycker att alla som döms för sexualbrott mot barn ska övervakas. Enligt Linda Snecker är det en fråga för frivården.
– Frivårdens bedömningar utgår från att de tittar på vilket behov av övervakning som finns och det litar jag på att de gör, säger Linda Snecker.
Avslutningsvis så skickar vi en direkt fråga från familjen till de tre politikerna:
Vår dotter jobbar i dag, och varje dag, med att reparera en skada som inget barn förtjänar. Om du satte dig in i vår situation, hur skulle du vilja att den svenska lagstiftningen såg ut?
Linda Snecker: Som förälder hade jag varit vansinnig och otröstlig. Det som har hänt är fruktansvärt och vi måste ändra lagstiftningen så att vi kan skydda våra barn. Men vi måste också få männen, som begår 96 procent av alla sexualbrott, att ändra sitt beteende. När brottet väl har skett är det för sent, men då måste vi ha ett rättsväsende som stöttar de drabbade i många, många år. Vi måste ha en ekonomisk fördelning som stärker socialtjänsten istället för att skära ner.
Juno Blom: Brottsofferperspektivet måste väga mycket tyngre än förövarens rättigheter. Det är samhällets skyldighet att skydda barn från dessa förövare. Dessutom är det oerhört viktigt att hälso- och sjukvården möter utsatta barn över tid för att barnet ska få den hjälp de har rätt till och behov av. Det är på grund av dessa tragiska fall som jag gav mig in i politiken och jag är så ledsen för att detta har hänt er. Jag lovar att göra vad jag kan för att använda min tid till att förändra. Det hjälper dock inte er och det gör mig ont.
Markus Wiechel: För det första hade jag önskat att personen i fråga inte varit på fri fot. Straffen skulle höjas avsevärt. Villkorlig frigivning skulle finnas efter straff och inte vara en del av straffet. Nu har regeringen faktiskt i vissa skäl skärpt kraven för villkorliga frigivna, men det räcker inte.