– I det här läget är det inget nöje i att säga ”vad var det jag sa”. Men från fackligt håll har vi larmat om problem med brist på lärare i flera år, säger Sandra Wahlström, distriktsordförande för Lärarförbundet i Östergötland.
Hon säger att hon med oro i magen följer utvecklingen i de östgötska kommunerna. Vid tillfället för intervjun hade enbart Linköpings kommun drygt 50 utannonserade vakanser inom skolan.
– Jag ser till exempel att de söker lågstadielärare. Det är de barnens första skolår, vilken start får de utan en lärare på plats? säger Sandra Wahlström.
Anette Sundqvist, distriktsordförande i det andra facket Lärarnas Riksförbund, konstaterar att de östgötska kommunerna nu drar i varandras lärare för att fylla sina tjänster. Vissa kommuner betalar bättre än andra och Sundqvist berättar att nu är också ”trogna” anställda, som tjänstgjort på samma skola i kanske tjugotalet år, mer benägna att byta skola eller arbetsgivare för att skaffa sig bättre lön och/eller arbetsförhållanden.
– Den här tendensen såg vi redan i höstas och den ökade under våren.
Även Sandra Wahlström uppger att rotationen på lärare har ökat. Stor omsättning på personal påverkar dem som blir kvar på arbetsplatserna, beskriver båda fackordförandena.
– Hittills har arbetsgivarna tyckt att rörlighet är bra, och det är det. Det är till exempel så man får upp lönen. Men för mycket rörlighet skadar verksamheten vill jag påstå. Är det några få gamla i gården som hela tiden ska ta hand om nya lärare som sedan slutar så blir det ingen kontinuitet på den arbetsplatsen, säger Sandra Wahlström.
– Problemet är att arbetsgivaren inte hänger med och erbjuder den lön som den anställde erbjuds på andra ställen. Då lämnar folk. Fina glada ord om att man är en duktig pedagog räcker inte, säger Anette Sundqvist.
Lärarförbundet ser det som att arbetsgivarna hyggligt försökt att höja lärarnas löner, enligt Wahlström. I Linköping existerar enligt Wahlström inte längre begreppet ”ingångslön”; nu betalar kommunen vad som krävs för att få en behörig lärare på plats. Arbetsmiljöfrågorna är däremot rejält eftersatta.
– Yrket som sådant är attraktivt. Men ger man inte förutsättningar att göra jobbet bra så går det inte att locka personal, säger hon.
Vad tycker Lärarförbundet om de östgötska kommunernas krismedvetenhet om lärarbristen?
– Ibland får jag känslan av att en del hoppas på att det ska komma något politiskt beslut så att man inte längre behöver ha behöriga lärare, att krisen ska bli för stor så att man får anställa vem som helst. Jag ser inte att det vore en lösning. Arbetsuppdraget har ju inte förändrats bara för att det nu finns färre lärare, säger Sandra Wahlström.
Personalbristen förändrar lärarnas arbetsmarknad. De senaste två årens snittlöneökningar tog tidigare sju år att uppnå. I grunden är det bra att det råder hög efterfrågan på lärare, anser Anette Sundqvist men understryker att de lärare som är i tjänst tyngs av ökad arbetsbörda.
– Särskilt om man får en obehörig kollega som inte får undervisa självständigt och inte sätta betyg. Behöriga lärare kan tvingas minska sin undervisning för att bistå. Det kan bli en ond cirkel, säger hon.
För att fler ska vilja söka och fullfölja lärarutbildningen och arbeta som lärare krävs ytterligare höjda löner och förbättrad arbetsmiljö med minskad administration, som kan utföras av andra yrkesgrupper, anser Anette Sundqvist.