"Om Anders slaskar skall julen braska", säger det gamla talesättet. För Östergötlands del innebär det fara och färde för hoppet om en vit jul. Årets Andersdag, den 30 november, var en riktig brasklapp i länet. Snö och minusgrader. Enligt ramsan blir det därmed ingen vit jul.
Men hur ligger det till med sanningen i den gamla ramsan? Rimligen är både Anders och jul oftast slaskiga i de södra delarna av landet medan man norrut har vitt både i november och jul. Men för Östergötland, som ligger i Mellansverige, skulle den kanske kunna ha ett värde.
Med hjälp av historiska väderdata från SMHI kan vi backa bandet och se facit.
Temperaturerna i Linköping på Andersdagen och julafton under de senaste 50 åren talar sitt – inte allt för – tydliga språk: Ramsan har rätt 26 gånger av 50. En minst sagt svag majoritet.
Om man fokuserar på enbart de år som har haft en braskande Anders ser det mer lovande ut för en vit jul. Av de 23 gånger som Anders har braskat sedan 1973 har även julen visat minusgrader 12 gånger.
Hur det ser ut med snöfall visar dock inte dessa siffror. Men även SMHI, som ofta får frågan om den gamla ramsan så här års, har granskat statistiken, och då även tagit med snömängd. Den tidigare SMHI-medarbetaren Anders Dagsten har noterat dygnsmedeltemperatur och snötäcke för Norrköping-Sörby för Andersdagen och julafton under perioden 1961–1991. Resultatet för de 31 åren visade att ordspråket stämde elva gånger och hade fel tolv gånger medan resultatet var tveksamt åtta gånger.
Det ser alltså ganska lovande ut, trots allt.
Men ramsan om Andersdagen är inte det enda sättet att förutspå julvädret. Många tror att ramsan är en del av den klassiska bondepraktikan, men så är inte fallet. Bondepraktikan utgår ifrån en dag redan i juli. "Warm och klar S:t Jakobs dag bådar en kall Jul" står det där.
S:t Jakobs dag inföll den 25 juli innan den togs bort ur kalendern 1772. I år var det datumet trots allt en av julis varmaste, vilket inte betyder mycket den rekordkalla gångna sommaren. Det var relativt molnfritt och strax under 20-strecket.
Historiska väder
Här följer temperaturerna under Andersdagen, följt av julafton för de senaste 50 åren i Linköping. Kursiverade år har ramsan om slask och brask slagit in, fetade år har den inte det.
1973 -12,9° -0,1°
1974 -0,9° +5,5°
1975 +1,5° +2,8°
1976 +4.0° -5,2°
1977 -0,6° +5,7°
1978 -3,3° -7,0°
1979 +3,6° +1,6°
1980 -9,6° +1,7°
1981 -0,4° -3,5°
1982 +0,7° +0,5°
1983 -7,3° +0,5°
1984 +5,9° +3,2°
1985 -6,3° +3,5°
1986 +5,7° -6,6°
1987 -2,2° -0,4°
1988 -13,5° -0,7°
1989 -1,0° +1,9°
1990 -4,4° +3,1°
1991 -5,5° -2,9°
1992 +2,0° -4,9°
1993 +2,4° -1,9°
1994 -1,8° +3,3°
1995 +2,3° -12,1°
1996 -1,0° -4,7°
1997 +0,5° -0,5°
1998 -0,7° +0,9°
1999 +2,0° +2,6°
2000 +8,2° -31°
2001 +1,1° -6,7°
2002 -1,4° -13,9°
2003 +5,4° +0,7°
2004 +1,8° -1,9°
2005 -2,0° +1,9°
2006 +9,9° +4,2°
2007 +2,2° +2,2°
2008 +2,6° -1,9°
2009 +4,8° -1,7°
2010 -11,7° -13,0°
2011 +7,0° +2,2°
2012 -2,5° -2,4°
2013 -0,2° +6,4°
2014 -0,4° -1,0°
2015 +3,4° +5,3°
2016 +1,9° +3,9°
2017 +0,5° +3,9°
2018 +2,2° -4,5°
2019 -2,7° +2,1°
2020 0.0° -1,2°
2021 -10,4° -8,7°
2022 +2,1° -5,3
2023 -4,2° ?