Digital hälsovård, eller healthtech som det också kallas, är något som allt fler svenskar möter. I dag är det möjligt att läsa sin patientjournal i mobilen och att få antibiotika utskrivet över ett videosamtal. Det sistnämnda har de digitala vårdapparna delvis fått kritik för; kritikerna menar att företagen skriver ut antibiotika för lättvindigt.
– Där kommer vi in som den pusselbit som fattas. För att motverka antibiotikaresistens är det viktigt att man väljer rätt antibiotika, när läkaren bedömer att antibiotika krävs, och då behöver man göra ett test först, säger Anne Kihlgren, vd på Linköpingsföretaget Dynamic code som har ett tjugotal anställda.
Företagets affärsidé bygger på självtester med dna-teknik. Det innebär att patienten själv testar sig för vanliga bakterier, svampar och virus som orsakar infektioner, istället för att göra det hos vården. Testet skickas sedan för analys hos Dynamic code. Någon dag senare får patienten ett provsvar. Visar det sig att det finns en infektion erbjuds patienten behandling via läkare, som exempelvis skriver ut ett e-recept.
I dag finns testerna, förutom i Sverige, även i Danmark, Norge, Tyskland och England. Samarbetet med digitala vårdföretag har varit lite av en förutsättning för att ta steget ut i Europa.
– I Sverige har vi kommit långt i digitaliseringen. En utmaning när vi exporterar är huruvida andra länders marknader är redo för den här typen av healthtech-lösningar. Det måste finnas en digital infrastruktur i landet, alltså att konsumenter är vana vid datorer och smartphones och litar på dem.
Till en början kommer utlandstester att skickas till labbet i Linköping. Det blir en slags fingervisning av marknaden.
– När volymerna blir större så kommer vi samarbeta med dna-labb i andra länder, som gör laboratorieanalysen och skickar rådatan direkt in i vår digitala plattform. Datan analyseras där innan den presenteras för kunden.
Att satsa på marknaden utanför Sveriges gränser är företaget inte ensamma om. Förra året exporterade östgötska företag varor och tjänster för 43 miljarder kronor, en ökning med 8 procent sedan 2013. Nästan hela ökningen står länets mindre företag för, med max 250 anställda. Det visar en sammanställning gjord av Exportkreditnämnden, EKN, vars uppdrag är att främja svensk export.
– I Östergötland finns innovativa bolag som har produkter som är attraktiva utomlands. Många av de bolag vi möter jobbar med appar och it-tjänster. När du har en smart teknisk produkt vill du ut på en internationell marknad direkt, säger Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef på EKN.
Att det är de mindre företagen som står för exportökningen i länet förklarar Carl-Johan Karlsson med att länets giganter redan är etablerade på världsmarknaden. En svag krona har också gjort sitt.
– Det har skapat en turboeffekt i exporten, när kronan sjunker blir det billigare för utlandet att köpa, säger Carl-Johan Karlsson.
Men borde inte den svaga kronan ha samma effekt även för länets stora företag?– Jag kan bara gissa, men många mindre företag har i princip alla sina kostnader i Sverige medan de riktigt stora företagen kan ha delar av sin produktion i Indien eller ute i Europa. Det innebär att de kan ha halva kostnaden i euro och halva i svenska kronor. Då blir inte hävstångseffekten av en svag krona lika stor.