Även Karl-Johan finns det gott om i år.
10 kilo, 25 kilo, 50 kilo . . .
Det finns över 10 000 svamparter i Norden och drygt 100 av dem är goda matsvampar.
Sociala medier svämmar nu över av bilder på berg av framför allt gula kantareller.
Tunna svampar, som trumpetsvamp och trattkantarell lämpar sig väldigt bra för att torka. Köttigare svampar kan man skära ned i lagom bitar, ånga av i en kastrull och låta koka några minuter i den egna vätskan och sedan frysa.
Magnus Källberg har varit engagerad i Linköpings svampklubb sedan 1985.
Är det ett rekordår?
– Ja, det måste man nog säga. 2017 var också ett väldigt bra svampår, men nådde inte riktigt upp till årets tillgång. Det är det myckna regnandet och det var länge sedan vi hade så mycket svamp som nu.
Var och vad plockar du själv?
– Gärna i Ullstämma- och Vidingsjöskogen. Där går det visserligen mycket människor, men jag plockar sådant som andra inte gör, som Karl-Johan, kremlor, taggsvamp och finluden stensopp. Den är lite tidigare, fastare och ljusare än Karl-Johan och minst lika bra som Karl-Johan, om inte ännu bättre. Soppar blir lätt sladdriga, men den här är fast i köttet.
Gul kantarell, svart trumpetsvamp och trattkantarell.
Nämn några favoriter!
– Kantarell, svart trumpetsvamp, smörsopp, Karl-Johan och tegelsopp.
Tips till den som har svårt att hitta svamp?
– Gå där ingen annan går! Titta efter fuktiga mossiga blandskogar med gran, tall och björk. Ge dig iväg en bra bit, där det inte står en massa bilar längs vägarna eller finns livligt frekventerade stigar. De flesta vågar sig inte riktigt långt in i skogarna och det kan vara idé att ta med sig en kompass.
– Neråt Kisa och Ulrika, men även uppåt Kolmården, finns fina svampmarker. Men ett sådant här år, med allt regnande, går det att hitta kantareller även i tallskog.
Svart trumpetsvamp har tunt kött och lämpar sig bra för att torka.
Stämmer det, som jag lärt mig, att man absolut inte får skölja svamp?
– Nej, det där är en gammal myt. Svampen står ju i regn i skogen! Smakämnena är fettlösliga, så det är ingen fara att snabbt skölja av dem för att slippa grus och barr i munnen.
Varför tror du att just den gula kantarellen är så poppis?
– Den har en attraktiv gul färg och är lätt att se och känna igen. Köttet är fast så den får en trevlig konsistens. Men så är den ju väldigt god också och användbar i allt möjligt.
Något svampminne?
– Ja, när jag som liten grabb ofta fick omelett med kantarellstuvning och lite korv. Det var ju höjden av lycka. Jag växte verkligen upp med svamp.
Och gillade den redan som liten alltså?
– Jajjemen!