"Det finns inget djur vi vet så lite om som höns, trots att ägg och kycklingkött är världens vanligaste animaliska kost. Och tänkt att 300 miljoner ägg årligen används för att framställa influensavaccin. Bara en sådan sak", säger hönsälskaren och etologen Per Jensen.
Det finns tre gånger fler höns än människor på jorden, men trots att kycklingkött och ägg är vårt vanligaste animaliska livsmedel vet de flesta knappt någonting om världens vanligaste fågel.
Det vill Per Jensen så väldigt gärna råda bot på. Han inte bara forskar om dem på Liu, han har dem hemma i trädgården också.
Vad fascinerar dig mest?
– Deras språk! Eftersom de är nästan ensamma i fågelvärlden om att leva i stabila familjegrupper livet ut behöver de avancerad kommunikation. De påminner faktiskt mer om en vargflock än om andra fåglar och sannolikt är deras språk det mest komplexa i fågelvärlden.
Vad säger de till varandra?
– Varning för markfara (räv, grävling etc), varning för luftfara (rovfågel), här finns det godis, jag är frustrerad (vattnet är slut eller du har glömt öppna luckan), jag har lagt ett ägg (vilket evolutionärt tycks som en synnerligen dålig idé att trumpeta ut), här är jag – var är du? (hönsmamma till sina kycklingar), det här är mitt revir (tuppens galande) och en hel massa annat.
Hur många saker kan de kommunicera?
– Ungefär 30. Men om du plussar på att alla läten kan varieras i intensitet handlar det om hundratals. Ett varningsläte kan uttryckas svagt (höken är långt borta, men var på er vakt) eller mycket starkt (höken är över oss, ta skydd nu!).
I Pers flock finns tre vita leghorn, vanliga värphöns, och fyra höns av rasen djungelhöns, urhönan från Sydostasien.
Så det finns fog för uttrycket "som kackel i en hönsgård"?
– Ja, fast inte i nedvärderande syfte. Höns pratar oavbrutet med varandra, men det är viktiga ting som avhandlas. Snarare visar deras "kackel" att de har ett socialt tänkande och precis som många andra djur lever ett emotionellt liv.
Vilka känslor kan en höna hysa?
– Fruktan, glädje, förväntan, smärta, rädsla, empati.
"Hönshjärna" gillar du inte.
– Nej. Förutom sitt rika språk är de långt smartare än vad man visste ända in på 1990-talet, då en norsk psykolog kunde påvisa motsatsen. De kan räkna upp till 15, hålla ordning på varje flockmedlem och känna empati. En hönsmamma som ser att hennes kyckling är på väg att göra något som skulle kunna innebära fara blir väldigt, väldigt upprörd.
När "husse" närmar sig flockas hans höns vid dörren. Kommer han med något gott, månne?
Och hon kan välja rätt spermier!
– De är sinnrikt utformade. En höna kan lagra olika tuppars spermier inuti sin kropp i tre veckor. När hon väljer att befrukta sina ägg tar hon de spermier som kommer från den ur hennes synvinkel bästa tuppen, en som inte är släkt med henne och som har bäst immunförsvar.
Varför är det svårt att forska på tuppar?
– Om vi till exempel vill se om de klarar att öppna en förpackning med godsaker, och lära sig genom att se på varandra, blir det knepigt eftersom tupparna istället för att äta själva lockar på hönorna. En bra tupp låter äggläggarna, som för generna vidare, äta först.
Tuppar fejkar en hel del . . .
– De gör lätet för "här finns det godis". När hönan kommer springande och vänder huvudet mot marken och rumpan mot skyn passar han på att para sig med henne. Men om han upprepar detta alltför ofta genomskådas han och hönsen slutar komma sättande.
När inte hönsen tar hans tid är det de två dansk-svenska gårdshundarna som gör det.
Äter du kyckling?
– Nej, men inte för att jag är vegetarian. Inga djur i världen behandlas sämre än höns och slaktkycklingsindustrin är värst. I Sverige slaktas 100 miljoner matkycklingar per år. De utsätts för en extrem tillväxt, från 20 gram till 2 kilo, på 35 dagar. Längre än så orkar inte hjärta, lungor och ben. Deras föräldrar, som behövs för äggens skull, sätts på svältkost för att inte organismen ska kollapsa.Vi borde fråga oss varför kyckling är så billig mat, som blir billigare för varje år.
"Höns är så fascinerande och jag önskar att fler lärde sig lite om vår vanligaste fågel. Därför har jag gjort denna kärleksförklaring".
– När man tömmer ett stall med slaktfärdiga kycklingar används stora ”skördemaskiner” och sedan transporteras de tätt packade i lastbilar till slakteriet. Är det en värdig behandling av levande, kännande djur?
– Värphöns som lever i jättebesättningar på tiotusentals djur kommer inte långt efter. Höns vill leva i flockar om cirka 20 djur, blir det över 100 slutar de helt med sociala relationer och börjar hacka varandra av stress.
Tankar kring fågelinfluensan?
– Att den härjar i landet visar hur absurt storskalig äggproduktionen blivit. I en enda besättning fick man avliva över en miljon höns när influensan dök upp. Hur är det ens möjligt att ha så många djur på en enda gård?
"Det är hönsens kommunikation som fascinerar mig mest. De har fågelvärldens mest komplexa språk och kan uttrycka hundratals saker mellan varandra."
Hur mycket älskar du höns?
– Åh, jag kan inte leva utan höns. Jag tröttnar aldrig på att titta på dem och lyssna på deras små samtal. Det är som yoga. All stress rinner av mig.