När Lina Möller och hennes tidigare partner blev gravida år 2018 var glädjen stor. Lina har en medfödd magsjukdom och först efter ett flertal medicinska undersökningar hade hon fått grönt ljus att försöka.
– Det kändes fantastiskt att det faktiskt funkade.
Men glädjen blev kortvarig och förbyttes snart i smärta och förtvivlan. I vecka fem fick Lina enorma magsmärtor och på gynakuten konstaterades att hon hade fått inre blödningar till följd av att livmodern svullnat i samband med graviditeten. Fostret mådde bra, men Linas liv var i fara. Hennes kropp hade ingen möjlighet att klara av graviditeten och hon fick tid för en abort.
– Jag ville så gärna ha barn, men min kropp slets sönder inuti. Det var en oerhört smärtsam upplevelse både fysiskt och psykiskt.
Trots den fruktansvärda upplevelsen ville Lina inte ge upp hoppet om ett barn.
– Jag tänkte att det kanske var en engångsgrej, att det skulle funka nästa gång.
Förra sommaren blev Lina åter gravid, men kroppen reagerade på exakt samma sätt som gången innan. Det blev ytterligare en abort och därmed dog det sista hoppet om att kunna bli biologisk förälder. Hon föll ned i ett mörker och fick psykologhjälp för att kunna hantera situationen.
– Min stora dröm har varit att bli mamma och så vill inte kroppen. Det är en stor sorg.
Hon har planer på att adoptera, men det är en långdragen och svår process. Speciellt som hon har mått psykiskt dåligt i samband med aborterna.
– Du får inte lida av psykiska besvär om du vill adoptera, så det har blivit en ond cirkel.
Lina Möller är ordförande för RFSU Östergötland och väljer att öppet berätta om sina erfarenheter och om sina aborter.
– Jag vill inte att andra ska tycka synd om mig. Jag vill att människor får en förståelse för hur verkligheten kan se ut.
Hon är oroad över att aborträtten i USA har rivits upp och tror att det kommer att få förödande konsekvenser för alla livmoderbärare. Och som vanligt blir det de mest utsatta som drabbas hårdast, menar hon.
– Att införa tvångsgraviditeter i ett land där sjukhusvård inte är gratis kommer att leda till att människor sätts i skuld för att föda barn de inte vill ha.
Lina Möller vågar knappt tänka på vad som skulle ha hänt om hon själv hade levt i ett land med abortförbud, där incest, våldtäkt eller fara för livet inte är legitima skäl att avbryta en graviditet. När hennes kropp sa ifrån i vecka fem var hennes hälsa och till och med liv i fara, men fostret mådde bra.
– Då hade fostret gått före mig och i slutänden hade vi troligtvis dött bägge två.
Hon framhåller att det kan finnas en mängd olika anledningar till att göra abort och att det inte finns något rätt eller fel.
– Du behöver inte ens ha en tydlig anledning. Det är upp till varje person att bestämma över sin egen kropp.
Personligen har hon inte stött på några fördömande kommentarer angående sina aborter, vilket hon delvis tror beror på situationen som föranledde dem. Däremot är hon väl medveten om att alla inte har samma tur. Abortmotståndarnas argument ger hon dock inte mycket för.
– De säger att man dödar ett barn, men det är inget barn så tidigt. Det kan inte överleva på egen hand. Abortmotstånd handlar inte om rätten till liv. Det handlar om makt.