Sjukvården får allt färre vårdplatser. Sängar finns men sjuksköterskor saknas och då måste vårdplatserna stängas. Det finns påtagliga skillnader mellan länen när det gäller antalet vårdplatser visar Socialstyrelsens kartläggning. Östergötland har haft stora problem med vårdplatser en längre tid och vårddirektören och biträdande regiondirektören Ditte Persson Lindell berättar att ledningen följer utvecklingen regelbundet:
– Problem och utmaningar avseende vårdplatser har vi alla även om det kan variera över tid och mellan specialiteter. Det är inte heller helt jämförbart om man exempelvis har en Norrlandsregion med mycket stora avstånd där man kanske måste lägga in patienter i något större utsträckning än i en region med korta avstånd där man kan följa upp en del tillstånd med täta återbesök.
Dessutom har regioner med universitetssjukhus fler patienter med tung högspecialiserad vård vilket ofta kräver längre vårdtid och fler vårdplatser, enligt Ditte Persson Lindell.
En faktor som påverkar vårdplatssituationen är utvecklingen av en befolkning med allt fler äldre samtidigt som det sker en medicinsk utveckling där vården kan göra mer för allt fler. Det ställer stora krav på vårdplatser, enligt Ditte Persson Lindell. En annan orsak till att antalet vårdplatser måste hållas stängda är förstås den svåra rekryteringen av sjuksköterskor.
– Vi arbetar mycket med dessa frågor, exempelvis inom utbildningsområdet som betald vidareutbildning för sjuksköterskor, bra introduktioner i yrket, karriärvägar och även att använda varje medarbetares kompetens så bra som möjligt.
Inom regionen finns ett tätt samarbete mellan de tre sjukhusen i Östergötland, bland annat i verksamheter som förlossning, barnsjukvård, kirurgi och hjärtsjukvård. Även i Norrköping är situationen ansträngd. På Vrinnevisjukhuset är 234 av 268 vårdplatser öppna. Mest drabbade är kirurgi- och urologiverksamheten samt kardiologen. Även medicinkliniken har haft det tufft, enligt Monica Hagman, närsjukvårdsdirektör i den östra länsdelen.
– Vi har hyrsjuksköterskor för att kunna ha vårdplatser öppna. Det är ansträngt men vi klarar det med ett bra samarbete. Men det får inte bli en enda vårdplats mindre har jag sagt.
Målet i Östergötland är att 90 procent av vårdplatserna ska utnyttjas för att klinikerna och mottagningarna ska kunna ta emot nya och akuta patienter. Men många verksamheter ligger nära gränsen på 100 procent.
– Vi vet att vid högre beläggning än cirka 90 procent, så ökar risken för överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter och därmed finns också en ökad patientsäkerhetsrisk, säger Ditte Persson Lindell.
Hon berättar att en beräkning som gjorts inom Region Östergötland visar att om 60 fler vårdplatser skulle öppna skulle det uppsatta målet nås.
Enligt Socialstyrelsen är Sverige i bottenläget när vårdplatssituationen jämförs med andra OECD-länder. Men regionrådet Marie Morell (M), ledamot i samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen, anser dock att man ska ta resultatet med en nypa salt eftersom sjukvården är så olika organiserad.
– Det är alltid svårt med internationella jämförelser. Vi har gjort en väldigt stor förflyttning av vårdplatser till kommunerna. I Holland exempelvis finns en helt annan syn på hur länge en patient ska vara kvar på sjukhus.
För att få motsvarande vård som utförs på ett svenskt korttidsboende eller via hemsjukvården måste patienter i vissa länder ligga kvar på sjukhus.
– Då har det landet en helt annan struktur inom sjukvården. Vård i hemmet kommer inte med i statistiken utan det är bara en säng på sjukhus som räknas, säger hon.
Syftet med Socialstyrelsens rapport är att analysera vilken kapacitet sjukvården har för att hantera kritiska lägen.