Elräkningen består av tre delar: nätavgift, elhandel och skatt. Nätavgiften betalas till det bolag som äger elledningarna och ska täcka drift och underhåll. Till skillnad från elhandeln är nätavgiften inte konkurrensutsatt – det skulle kräva parallella elnät, vilket anses orimligt både ekonomiskt och miljömässigt.
Den årliga Nils Holgersson-rapporten visar att elnätsavgiften höjts med 27,4 procent på fem år, att jämföra med konsumentprisindex som gått upp 6,0 procent.
I snitt betalar konsumenten 96,7 öre per kWh i elnätsavgift. Avgiften varierar från 50 öre i Borlänge till 150 öre i Bergs kommun, på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen. Prisskillnaderna beror bland annat på befolkningstäthet och terräng, men också på att ägarna har olika avkastningskrav.
I Östergötland är Linköping billigast. Där tar Tekniska verken i snitt 70,28 öre per kWh, medan Eon-kunderna i Kinda, Norrköping och Söderköping betalar 119,60 öre. Det motsvarar en skillnad på 12 000 kronor om året för den som har en eluppvärmd villa och förbrukar 25 000 kWh. För en villa med annan uppvärmning handlar det om cirka 2 500 kronor om året och för en lägenhet 1 200 kronor.
Elnätsavgifterna i Östergötland 2019 (2018):
Tekniska verken i Linköping: 70,28 kr (70,28).
Mjölby Kraftnät: 79,05 (77,49).
Vattenfall (Boxholm, Finspång, Motala, Vadstena, Ödeshög): 110,67 (110,67).
Eon (Kinda, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg): 119,60 (108,64).