I budgeten från M och KD, som klubbades i december, sänktes anslagen för bildande och skötsel av naturreservat med nästan hälften.
– Det är Naturvårdsverket som fördelar pengarna, så exakt hur det påverkar oss i Östergötland vet vi inte än. Men en lägre ambition blir det, kommenterar Mikael Norén, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen Östergötland.
Med oförändrat anslag var planerna att bilda 12–14 nya naturreservat under 2019. Nu är det osäkert hur många det blir.
– Det finns redan klara objekt som kommer att ersättas. Det låser upp en väldigt stor del av pengarna som finns, kommenterar Norén.
Vad tycker du om de sänkta anslagen?
– En statlig myndighets uppgift är att utföra det uppdrag man får, inte att tycka så mycket. Men minskningen är överraskande. Att gasa och bromsa är inget bra i långa loppet, man behöver ha spelregler som gäller längre än en mandatperiod.
Naturskyddsföreningens ordförande i Östergötland, Göran Toss, är upprörd över den minskade satsningen på naturreservat.
– Det är fruktansvärt. Vi ligger väldigt långt efter när det gäller att skydda skog; det är bara 2,7 procent av den produktiva skogen i Östergötland som är formellt skyddad. Det görs frivilliga avsättningar också, men de är inte långsiktigt skyddade och det är kanske bara hälften av dem som har höga naturvärden. På myrar och hällmarker lever bara ett fåtal arter.
Ett av argumenten för att skydda skogsområden är att rädda arter från att dö ut.
– Ekosystemet är ett intrikat system där alla arter är beroende av andra arter. Plockar man bort en art kanske det inte gör så mycket, men ju fler som faller bort desto fler andra drabbas också, säger Göran Toss.
Skogsstyrelsen får också sänkta anslag. Ett projekt, "Naturnära jobb", fick abrupt avslutas vid årsskiftet. Det var ett arbetsmarknadsprojekt där drygt 30 långtidsarbetslösa och nyanlända bland annat utförde arbeten i naturreservat. Det handlade till exempel om att röja och bränna ris, sätta upp mulmholkar och plantera ängsblommor.
Även det landsomfattande projektet med att inventera nyckelbiotoper – som var tänkt att pågå i tio år – avbröts vid årsskiftet.
Anna Hamilton, distriktschef på Skogsstyrelsen, beklagar ryckigheten i budgetbesluten.
– 2018 fick vi rejält höjda anslag och behövde rekrytera och kompetensutveckla. Nu blir det en kraftig inbromsning. Det är olyckligt med så kraftiga svängningar och det kostar mycket pengar, säger hon.
Maria Malmer Stenergard är Moderaternas miljö- och jordbrukspolitiska talesperson. Hon motiverar de minskade anslagen till naturreservat med att skogsägarna själva tar det ansvar som behövs.
– Principen om frihet under ansvar har tjänat såväl den svenska skogen som den svenska skogsnäringen väl. Det som är viktigt att komma ihåg är att de värden som många vill skydda har uppstått på grund av ett långsiktigt och ansvarsfullt brukande av skogen, ofta i flera generationer. Äganderätten är helt enkelt avgörande, kommenterar Malmer Stenergard.
Nyckelbiotopsinventeringen, som avbröts vid årsskiftet, betecknar hon som "skadlig".
– Inventeringen har skapat stora bekymmer för landets skogsägare. Den har skapat en rättsosäkerhet eftersom många skogsägare i praktiken har stoppats från att bruka sin skog utan att ersättning har utgått. Vi vill stoppa denna inventering fram till dess att den kan ske på ett rättssäkert sätt.