Christian Rück, professor i psykiatri och forskningsgruppledare vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Christian Rück är professor i psykiatri och forskningsgruppledare vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Han menar att den här formen av tvångsbeteende har blivit populär i media på grund av att det till skillnad från andra syndrom inom OCD går att visualisera.
– Det är svårt att göra tv om människors tankar. Men här finns det ett väldigt konkret beteende som går att visa upp, och det blir spännande, menar han.
Studien som inletts på KI vill utröna hur man kan kombinera samtalsterapi med kommunal hemtjänst eller boendestöd. Det är ofta socialtjänstens personal som upptäcker en hoarder. Inte sällan får de röja upp hos en motsträvig vårdtagare.
– Det kan handla om en äldre människa som samlat i flera årtionden. Det hade såklart varit önskvärt att personen sökt hjälp i tid, innan det utvecklats till en katastrof, säger Christian Rück.
KBT kan se olika ut. Man använder inte samma metod för att behandla personer med samlarsyndrom som för andra tvångsbeteenden.
Christian Rück, professor i psykiatri, menar att det kan vara känsligt för anhöriga att lägga sig i. Man måste gå försiktigt fram och tipsa den drabbade om att det finns hjälp att få.
Han menar att det besvärliga med samlarsyndrom är att den drabbade ofta inte uppfattar sig som lidande. Det är snarare omgivningen som lider av personens samlande. En anhörig, fastighetsägare eller granne. Att som anhörig förmå hen att inse sin sjukdom och gå i terapi för det är inte alltid lätt. Det finns stor risk för konflikt.
Hur gör man som anhörig?
– Man kan bara tipsa om att det finns hjälp, och själv finnas till för den drabbade. Sedan måste den anhörige nog förstå att den personen ser ett värde med sina saker. Man måste respektera personens beslut.
Kan man vara pedant och ha samlarsyndrom?
– Kanske inte städpedant. En bostad har ju en begränsad yta. Till slut blir det så översvämmat av saker att det blir problem. Det går inte att hålla rent. Det är först då det blir en diagnos. Det handlar både om att samla på sig saker, men det mest slående är att man inte kastar något. Ens sådant som andra tycker är rent skräp, säger Christian Rück.
Är det ett problem för vården att patienten inte har sjukdomsinsikt?
– Ja absolut, och ett stort problem för anhöriga.
Projektet i Stockholm utgår från en gruppterapi med KBT plus att man utbildar kommunala boendestödjare i hur de ska agera.
Den typen av behandling finns inte i alla regioner. Går man in på Vårdguiden i Östergötland står det inte ett ord om samlarsyndrom under rubriken OCD.