– Vill du komma ner hit?
Bo Antberg sträcker ut en hand, men jag tvekar. Han står på en liten klipphylla och har bara ett par decimeter fram till det 90-gradiga stupet. Långt där nere vrålar Vätterns vågor.
Av alla platser på Omberg är det just här som några plantor av den mycket sällsynta drakblomman ska ner i jorden. Platsen är noga vald och ett av fyra nya ställen där växterna förhoppningsvis ska etablera sig.
På samma lilla hylla växer en annan mycket ovanlig blomma – luddvedeln.
– De blommar båda vid midsommartid, luddvedeln är gul och drakblomman blå. Tänk att få komma hit en midsommarafton och se det, säger Klas Schlichting, trädgårdsmästare på Naturcentrum i Linköping.
För den pensionerade läraren Bo Antberg är det här ett stort ögonblick. Frön från drakblomman samlade han själv in redan på 90-talet – från samma platser som plantorna nu grävs ner i jorden.
Cirkeln är sluten.
– De frön jag samlade in har genererat nya frön från plantor som undan för undan odlats. De härstammar alltså från Omberg, förklarar Bo Antberg.
Drakblomman är illa ute och klassad som starkt hotad i Sverige. I Östergötland finns den i dagsläget bara på två platser. Med markägaren Sveaskogs tillstånd får nu Bo och kollegan Klas Schlichting chansen att försöka etablera drakblomman på några närbelägna nya ställen på Omberg.
– Det är en av de mest sällsynta växterna vi har i Sverige. Det skulle vara en dröm att kunna säkra artens fortlevnad i Östergötland, säger Bo Antberg.
I flera år har han och Klas Schlichting jobbat intensivt med att driva upp plantor av hotade vilda växter. Redan 2006 fick Bo tillstånd att skicka ner frön för långtidsförvaring i frysar till det som kallas Nordgen i skånska Alnarp.
Plantorna drivs upp i genbanken på Naturcentrum.
Med erfarenhet och kunskap går det allt bättre. I år blev det 30 plantor av drakblomma, men även sällsynta arter som klippnejlika och ljungögontröst har rotat sig. Ryktet har börjat sprida sig och Klas och Bo får telefonsamtal från olika håll.
– Vi gör något aktivt för att inte bara bevara utan även förstärka populationerna. För mig är det stort att få vara med om, säger Klas Schlichting.
Efter att visningsträdgården vid Naturcentrum i Linköping, som funnits sedan 1996, fått sig en rejäl renovering 2020 har både Bo och Klas fått förnyad kraft att jobba med de 90-talet hotade vilda växterna som finns där.
– Nu känner jag stolthet att visa upp varje ruta med växter. Det är ordning och reda och inte en massa ogräs som fanns förr, säger Bo Antberg.
Med en far som var amatörbotanist gick semestrarna aldrig längre än till Öland och Bo fick tidigt upp intresset för växter. Efter att ha jobbat som lärare i 40 år kan han numera ägna sig åt sin stora hobby på heltid.
– Det här är fantastiskt att få vara med om. Speciellt att få uppleva det ihop med Klas, vi har jobbat intensivt tillsammans under flera år. Det är sällan man hittar en trädgårdsmästare som är så intresserad av vilda växter, säger Bo Antberg.
Hur ser framtiden ut? Kommer ni att fortsätta?
– Vem ska hejda oss, frågar sig Klas Schlichting med ett skratt.
– Vi ser gärna en fortsättning. Länsstyrelsen har visat intresse och kanske kan vi få lite pengar till projektet med just drakblomman. Men det finns många arter som vi skulle kunna göra samma sak med, säger Bo Antberg.