Redan när jag kliver ur bilen på Igelkottsvägen hörs domherrens visslande från träden runt Gerd och Bengts gula villa. Grönsiskorna far fram och tillbaka och bergfinkarna sitter lite avvaktande och spanar in vad som försiggår. Från första parkett, i sovrummet, ser jag hur en stare dricker vatten från en skål som Bengt fyllt på tidigare under morgonen.
Staren är en sällsynt vintergäst i Östergötland, men här ses den regelbundet ta för sig av godsakerna som bjuds.
– Att se fåglarna på så här nära håll är så roligt, säger Gerd och lyfter kikaren.
Gerd och Bengt Rundqvist började mata fåglar för många år sedan, mest för barnens skull. Då med någon enstaka talgboll och kanske lite frön, men i takt med att intresset växte blev matningen allt större.
– Nu är det enormt mycket mer. Så mycket fåglar som vi har nu har vi nog aldrig haft. Jag räknade till 30-40 bergfinkar på en gång för några veckor sedan, säger Bengt.
Vad kostar det per säsong?
– Ett par tusenlappar lägger vi nog.
I slutet på november monteras matningen upp strax utanför det inglasade uterummet. I vardagsrummet har man god översikt, men allra bäst ser man från sovrummet. Här kommer man fåglarna riktigt nära.
Plötsligt anländer en hel flock med domherrar för att äta solrosfrön.
– Egentligen tycker jag bäst om att åka ut i naturen. Men det här är ett väldigt roligt komplement som man har hemma, ett enkelt sätt att få uppleva fåglarna, säger Bengt.
Gerd fyller i:
– Det är så roligt att se hur de agerar mot varandra. Det är ett skådespel bara det. Dels hur olika arter beter sig, eller två grönfinkar som gnabbas med varandra. Man ser personligheter i dom, jag brukar faktiskt kalla dom för namn ibland.
Spänningen i att en ny art ska dyka upp finns alltid och är en av drivkrafterna. För Gerd är Fågelbordskampen, en lättsam tävling som Östergötlands ornitologiska förening arrangerar varje vinter, en sporre.
Fågelmatningen på Igelkottsvägen i Borensberg står sig mycket väl i den övriga konkurrensen och aspirerar på en topplacering varje år.
– Vi har 26 arter hittills den här säsongen, berättar Gerd.
Ni hade 25 senast jag tittade.
– Ja, men då hade jag inte rapporterat in stjärtmesarna.
Totalt tror Gerd att hon sett närmare 40 arter genom åren.
Nyckeln till Gerd och Bengt Rundqvists framgångsrika fågelmatning är dels att fåglarna sällan blir störda och att det finns gott om gömställen att snabbt ta sig till. Men också den stora variationen på mat och att det alltid fylls på. Här finns solrosfrön, hampa, havre, talgbollar, äpplen och jordnötter.
– Jag brukar lägga ut brödsmulor och ostbitar också. För mig är det en tillfredställelse att fåglarna lockas till oss, säger Gerd.
Under fyra dagar, fredag till måndag, pågår Vinterfåglar inpå knuten. Det är ett arrangemang av Birdlife Sverige som handlar om att man ska räkna sina fåglar som besöker matningen och sedan rapportera in resultatet.
– Om vi bara är hemma så räknar vi samtliga dagar.
Hur räknar man?
– Ser man fyra grönsiskor första gången och åtta andra gången man räknar, då är det åtta man rapporterar in, förklarar Gerd.
Har ni någon fågel ni drömmer om ska komma hit?
– Rubinnäktergalen, säger Bengt.
– Varje gång jag drar upp rullgardinen på morgonen säger jag "nähä, ingen härfågel idag heller". Det är den jag väntar på, säger Gerd och skrattar.