En rad behandlingar infördes tidigt i Östergötland som bromsade svår sjukdom och dödsfallen.
Smittspridningen i Östergötland är just nu den värsta under hela pandemin och det råder ett hårt tryck på sjukvården. Men parallellt med det krävande vårdarbetet pågår viktig forskning i regionen. Även om kunskapen om covid-19 har ökat, finns det fortfarande en hel del som man inte vet, bland annat hur behandlingar som visat sig bromsa sjukdomsförloppet påverkar patienterna på sikt. Det är något som överläkarna Katarina Niward och Åse Östholm Balkhed på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset tittar på i sin forskning.
De fick tidigt under pandemin uppdrag av Region Östergötland att följa nationella och internationella studier och forskning kring den nya sjukdomen för att ta fram behandlingsriktlinjer för sjukhusen i regionen. Målet var att förhindra svår sjukdom och död. De fick även möjlighet att tidigt gå med i en nationell forskningsgrupp som banade väg för nya behandlingar för östgötarna, bland annat med läkemedlet remdesivir som visade sig förkorta vårdtiderna vid svår syrgaskrävande covid-19. I juni började man även behandla covid-19 med kortison (steroider), vilket de minns som ett genombrott.
– Ja, då kände vi att vi har ett behandlingsalternativ som gör skillnad, säger Katarina Niward.
Under våren var behandlingen kontroversiell. På vissa håll ansåg man att det kunde förvärra covid-19. Världshälsoorganisationen WHO avrådde till en början från steroidbehandling. I Sverige rådde delade meningar, vilket Läkartidningen har rapporterat om. Östergötland använde det på vissa patienter, vilket även ett antal länder gjort. I juni kom preliminära resultat från den brittiska Recovery-studien som visade att behandlingen minskade dödligheten med 35 procent hos patienter som behövde respiratorbehandling och 20 procent hos patienter som fick syrgas.
– Den kom mitt i semestern, men tack vare att vi följde utvecklingen hela tiden kunde vi snabbt ta in behandlingen på ett standardiserat sätt på alla tre sjukhusen, säger Katarina.
Den största delen av sin tid jobbar de som läkare i covid-vården. De fungerar även som infektionskonsulter och genom det arbetet har de uppmärksammat att patienter som intensivvårdats för covid-19 under hösten 2020 oftare fick bakteriella komplikationer jämfört med dem som intensivvårdades under våren 2020. Det kräver komplicerad behandling med bredspektrumantibiotika, ofta flera sorter. Genom vidare studier kunde de se att det rörde sig om ett större antal patienter. Orsakerna kan vara flera, enligt Åse Östholm Balkhed:
– Dels kan det bero på att de som hamnade inom intensivvården under hösten var mer sjuka, dels kan det bero på att man har introducerat kortison. Det vet man sedan tidigare ökar risken för bakteriella komplikationer.
En annan orsak kan vara att många covid-patienter vänds runt för att förbättra syresättningen, säger Åse:
– Vi vet att det finns risk att man aspirerar, alltså att man får upp maginnehåll som går ner i lungvävnad om man inte har höjd huvudända som man brukar ha på sjukhus. Jag kan inte ge några siffror men vi ser att förekomsten av det ökar. Det måste vi jobba vidare med och försöka förhindra. Det kan också bero på att vården har varit överbelastad vilket man i andra länder sett påverkar vården negativt. Man hinner helt enkelt inte ge alla patienter den bästa vården.
En större andel patienter som intensivvårdats under andra vågen fick bakteriella komplikationer jämfört med patienter som vårdades i intensivvården under våren, vilket nu infektionsläkarna Åse Östholm Balkhed och Katarina Niward studerar vidare.
En annan del i deras behandlingsforskning handlar om att göra en kvalitativ uppföljning av patienterna. Hittills har de följt upp 100 patienter som vårdats inom intensivvården i Östergötland under första halvåret 2020.
– Vi tittar på detaljnivå, på alltifrån när patienten söker sjukvård, vad den har för symptom innan, förloppet på vårdavdelningen, vad görs där och vad görs på iva och hur förloppet blir, säger Åse.
Deras studier visar att dödligheten gick ned under det första halvåret, månad för månad.
– Man lärde sig tidigt hur man ska ta hand om de här patienterna på bästa sätt redan under den första vågen. Vi fortsätter att följa upp när vi implementerar nya behandlingar genom att studera utfallet. Det är oerhört viktigt för att se hur det går för östgötarna, säger Åse.
Allt fler patienter drabbas av bakteriella infektioner efter intensivvården vilket nu följs upp noga, enligt Åse Östholm Balkhed.
Framöver räknar de med att införa ytterligare nya behandlingar inom covid-vården i Östergötland. Det handlar bland annat om att stärka immunförsvaret hos patienter som inte själva kan bilda antikroppar. Det görs genom att tillföra antikroppar som är framtagna i laboratorium.
Katarina berättar att det kan var ett behandlingsalternativ för patienter som genom cancerbehandling eller annan immunsänkande behandling fått en nedsättning av den egna produktionen av antikroppar mot covid-19.
Under våren är planen att även följa upp patienter som inte har vårdats på sjukhus, berättar Åse.
– Båda grupperna är intressanta att titta vidare på för det finns mycket långtidscovidsproblem bland dem som inte har sjukhusvårdats. Det är ett prioriterat område för forskningen för att också hitta behandlingsmöjligheter för dem som har långvariga eller bestående besvär.
Patienterna kan bland annat fångas upp på de tre covidmottagningar som finns på sjukhusen i Östergötland, dit primärvården kan remittera patienter.
Behandlingsstudier har varit viktiga, och är fortfarande, för att erbjuda östgötarna den bästa covid-vården, enligt Katarina Niward.
Åse och Katarina poängterar att Region Östergötland tidigt hållit sig framme nationellt sett för att införa nya behandlingsformer mot covid-19. Att påbörja ny forskning i en tid där sjukvården är hårt pressad är inte självklar.
– Många mäktar inte med det, säger Katarina. Men vi har kämpat för att vi ska klara av det för att vi tycker att det är så viktigt, dels för patienterna men även för att vi vill måna om kompetensen och sprida den bland våra kollegor. Det har inneburit hårt arbete och det ska all personal ha heder av som har hjälpt till med det här. Det är inte bara ett jobb av mig och Åse.
Behandlingsstudierna är dessutom starkt kopplade till vilken vård som kan ges för covid-patienter, tillägger hon:
– Genom att Region Östergötland har stöttat deltagande i behandlingsstudier för covid-19 har vi kunnat erbjuda patienter fler möjliga behandlingsalternativ till en sjukdom där vi har haft väldigt få verktyg att ta till. Det arbetet syns inte alltid utåt så tydligt. Och nu har flera behandlingsstudier bidragit till att verksamma läkemedel kommit in i standardbehandlingen. Som region har vi kunnat bidra till att få en ökad kunskap om det här och använda preparat på ett säkert sätt, säger Katarina.