Motormännen har granskat kvaliteten på 8 370 mil av Sveriges statliga vägnät. 0,7 procent av Europavägsträckorna får betyget underkänt, liksom 0,5 procent av riksvägarna och 1,1 procent av länsvägarna.
– Det svenska vägnätet har generellt hög standard. Samtidigt ser vi att skillnaden i vägkvalitet är stor mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.
19 av de 20 sämsta riks- och länsvägarna ligger i Norrland. Men bland Europavägarna återfinns tre av de tio sämsta sträckorna i Stockholms län.
– Dåliga vägar betyder ökade driftskostnader för staten och försämrad trafiksäkerhet. Det innebär också längre restider och ökade fordonsskador. Det är en ren baklängesaffär att spara på nödvändigt vägunderhåll, säger Carl Zeidlitz.
Bäst kvalité är det på vägarna på Gotland där 99,8 procent får betyget ”bra”.
Östergötlands vägar hamnar på nionde plats bland de 21 länen. Här är 0,3 procent av riksvägarna och 0,2 procent av länsvägarna underkända, att jämföra med rikssnittet på 0,5 respektive 1,1 procent.
Sämst betyg av länets vägar får riksväg 50. Där är 0,5 procent av den mätta sträckan underkänd. Därefter kommer rv 35 med 0,4 procent samt rv 34 och rv 23 med 0,3 procent.
Bland länsvägarna får 134, 210 och 211 sämst betyg.
Undersökningen har tittat på ojämnheten i vägbanan genom att använda vibrationssensorn som finns inbyggd i moderna telefoner. Tekniken är inte lika exakt som de mätningar med laser som Trafikverket gör på främst de större vägarna.