1 500 svenskar tar sitt liv varje år. Fyra per dag. 70 procent av dem är pojkar och män och självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldersspannet 15–44 år.
– Sex gånger fler dör av självmord än i trafikolyckor, det ger lite perspektiv, säger Johanna Nordin, ansvarig för den självmordslinje som den ideella organisationen Mind sedan fler år driver.
Här finns 24 anställda och 500 volontärer, men de behöver bli många fler för att kunna hjälpa alla som anonymt ringer dem.
Räddar ni liv?– Ja, både i stunden och långsiktigt. Vi har många gånger fått människor att avbryta pågående självmordsförsök, även om inte alla samtal handlar om akuta självmordsplaner.
Trots att stigmat kring psykisk ohälsa minskat är självmord tabubelagt att prata om och omgärdat av falska förespeglingar.
– En myt är att man inte ska prata om självmord för det kan ”väcka den björn som sover”. En annan att det inte går att hindra den som verkligen har bestämt sig. Det stämmer inte, säger Johanna Nordin.
Förklara!– En människa kan tro att självmord är en lösning på en jobbig livssituation och bära dessa tankar i månader och år. Men impulsen att verkligen agera kommer snabbt och varar ofta i bara några minuter.
– Därför ska det inte gå lättvindigt att kasta sig från ett broräcke eller slänga sig framför ett tåg. Därför är det också så angeläget att alla som ringer oss kommer fram, men så är det tyvärr inte.
Media väljer ofta att inte tala om att ett dödsfall eller en ”olycka” handlar om självmord, av hänsyn till de anhöriga.
– Att inte alls benämna att en person tagit sitt liv kan snarare öka stigmat, skammen och skulden. En förälder som mister sitt barn i cancer får ofta mycket stöd, en som mister sitt barn i ett självmord möts av tystnad, får bära både sorg och har ofta skuldkänslor, och blir därmed dubbelt bestraffad.
– Som vän eller kollega är det alltid bättre att säga något, även om det är svårt, än att inte säga något alls. Du visar att du bryr dig och det värsta som kan hända är att personen inte vill prata just nu, men vet att det finns möjlighet.
Trots att 70 procent av dem som begår självmord är män är det i huvudsak kvinnor som ringer till eller chattar med självmordslinjen.
Hur kommer det sig?– Män inte är lika bra på att söka stöd och hjälp för sitt dåliga mående, signalerar inte lika tydligt utåt, har sämre nätverk och väljer farligare metoder när de väl skrider till handling. Metoder som fungerar.
Hur når vi männen?– Till exempel genom kampanjer som den vi har i Stockholm just nu, ”Stör döden”. Kampanjer har effekt för att medvetandegöra vilken hjälp som finns och hur män kan stödja varandra, och borde spridas till hela landet.
Trots regeringens nollvision ligger självmordsstatistiken kvar på samma höga nivå och Johanna Nordin oroas över att de ökar bland 15–25-åringar.
Hur ska en anhörig agera?– När du märker att en människa mår dåligt, beter sig märkligt på sociala medier, är väldigt arg, drar sig undan, är ledsen, deprimerad eller likgiltig – fråga hur det är. Säg att du är orolig, märker en förändring och fråga vad du kan göra.
– Även om det svårt, säg: är det så att du inte orkar med att leva längre?
En majoritet vill prata om sitt mående och för många blir det en hjälpande ventil.
– Vi måste våga tro på att vi människor kan stärka varandra, minska skam och skuld. Vi måste våga fråga.
Och om vi inte får några svar?– Fråga igen. Och igen. Och igen.