I enkätsvar till nyhetsbyrån Siren har alla regioner och landsting fått svara på hur många anställda de har polisanmält under åren 2010–2015.
Av de totalt 138 anmälningarna över landet gjordes nästan dubbelt så många anmälningar år 2015 jämfört med 2014 (39 jämfört med 20). Under hela tidsspannet är Östergötland och Stockholm de två regioner som gjort flest anmälningar, 19 vardera enligt uppgifter till nyhetsbyrån Siren.
Men när vi ringer upp Region Östergötland uppges antalet polisanmälningar vara ytterligare en – totalt 20 stycken – för samma period.
Tveksamt varför
Susan Ols, som är jurist i Region Östergötland, vet inte varför just Östergötland toppar riksstatistiken.
– Nä, det kan jag egentligen inte svara på rakt av, säger hon.
Är det fler dataintrång i patientjournaler här än i andra län?
– Vi har ingen anledning att tro det. Det handlar nog mycket om våra arbetssätt, om hur man granskar, jobbar och bedömer i olika regioner och landsting.
I Östergötland skulle polisanmälningarna i så fall kunna bero på att man i den här regionen är mer benägen att göra stickprov och anmäla intrång.
En lista där Region Östergötland har följt upp 17 anmälningar under åren 2010 och 2014 visar att anmälningar har gjorts av undersköterskor, läkare, sjuksköterskor, en läkarsekreterare och någon tjänsteman. Men endast tre av de anmälningarna har lett till domar i tingsrätten. De flesta har blivit nedlagda i brist på bevis, i några fall har saken hamnat hos polisen men senare lagts ned utan att skäl angivits. I två fall har brott konstaterats (och erkänts) men ansetts så ringa att man beslutat om böter direkt utan att åtal väckts (så kallat åtalsunderlåtande).
Logg kan begäras
Med tanke på hur många patientjournaler som hanteras är det extremt ovanligt med polisanmälda dataintrång i patientdatajournaler. Hur ofta det egentligen sker är svårt att veta. Den som vill veta vem som läst de egna journaluppgifterna kan begära ut en logg där alla namn som läst i journalen finns listade.
Att spärra hela eller delar av sin patientjournal är sedan några år tillbaka en annan möjlighet som skyddar integriteten.
– Varje vecka är det någon som spärrar eller som häver spärren av sin journal, säger enhetschefen Monica Björklund vid Ekonomiservice i Region Östergötland.
Men det är inte bara av godo för hälsan att spärra journalen då den inte är lika lättillgänglig när den behövs i vården.
– Det gör att ansvaret för att viktiga uppgifter går fram till sjukvården hamnar mer på patienten själv och så hindrar det läkare att snabbt få tillgång till väsentlig information om patienten.