En ung patient rullas in till magnetröntgen på den fysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset. Pojken är sövd eftersom undersökningen kan vara lite läskig.
Utanför sitter Karin Blomdahl, 29 år, biomedicinsk analytiker (BMA) med inriktning på klinisk fysiologi. En av hennes arbetsuppgifter är att med hjälp av röntgenbilder och ultraljud hitta och beräkna läckage på hjärtklaffar och även identifiera eventuella skador på hjärtmuskeln.
– Det bästa med mitt jobb är att man får jobba med olika yrkeskategorier. Och att man får jobba med hjärtat, det skulle jag välja igen om jag fick välja om.
Många kanske tänker främst på labbpersonal när man hör termen biomedicinska analytiker. De finns förstås också på sjukhuset men är en helt egen verksamhet och finns bland annat på enheten för Klinisk kemi. På fysiologen jobbar personalen närmare patienten och den största verksamheten berör hjärtsjukdomar. Den unika MR-utrustningen gör att det kommer patienter från hela Östergötland och sydöstra sjukvårdsregionen där Jönköping och Kalmar ingår.
– MR-enheten hör till röntgen men vi på fysiologen finns här också, säger Karin Blomdahl. Man lär sig mycket av varandra när man jobbar tillsammans. Det tror jag att de som jobbar med barn också tycker. Här får de träffa barnkardiologerna som de inte träffar annars.
På fysiologiska kliniken finns sju olika arbetslag och som BMA jobbar man både enskilt och i team. Där finns förutom sjukvårdsyrken som läkare och sjuksköterskor även civilingenjörer och fysiker.
– Det är väldigt mycket apparater och it-system, säger Mona-Lisa Runqvist, vårdenhetschef. Så man ska vara väldigt intresserad av teknik om man ska jobba som BMA med fysiologi-inriktning.
Det är stor brist på biomedicinska analytiker i hela Sverige. Många går i pension och tidigare neddragna utbildningsplatser gör att det är ont om personal, framför allt i 40-årsåldern. I dag finns inga utbildningsplatser alls för BMA med fysiologi-inriktning i Linköping.
– Närmast är Jönköping, säger Mona-Lisa Runqvist. Men vi har lyckats bra med rekryteringen.
På Universitetssjukhuset finns bra forskningsmöjligheter för BMA något som Christina Svensson dragit nytta av. Hennes forskning handlar om att hitta bra sätt att följa patienter med inflammatoriska kärlsjukdomar.
– Dagens läkemedel suddar ut den här reaktionen som man kan hitta i blodprover. Förr har man kunnat följa patienterna med blodprov, sänkan, det kan man inte längre, säger hon.
På den så kallade Selldingerenheten får BMA-personal jobba med något som andra kollegor i Sverige sällan får, nämligen assistera vid kirurgiska ingrepp. En av dem som gör det är Tina Fastesson, 29 år.
– Det här är världens bästa jobb! säger hon. Linköping är väldigt unika i Sverige för att vi till exempel är med när TAVI-implantat ska sättas in, alltså när man sätter en ny aortaklaff via kateter i ljumsken.
Den nya tekniken introducerades av US-läkarna Niels-Erik Nielsen överläkare på kardiologiska kliniken och Jacek Baranowski, överläkare på fysiologiska kliniken.
– De har förstått vilken stor kunskap BMA har av att använda ultraljud vilket blir en stor nytta under ingreppet, säger Mona-Lisa Runqvist.
För att uppmärksamma yrket arrangeras varje år den internationella BMA-dagen den 15 april. Förra året gjordes en kampanj i sociala medier med hashtaggen #stoltbiomedicinskanalytiker.
