Bakom studien ligger Johan Wänström, forskare och statsvetare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), samt Rebecka Rita Kostet, masterstudent i statsvetenskap. Genom att under fyra veckor studera 4 065 inlägg, artiklar och inslag från sex informationskanaler har de kartlagt det lokala medielandskapet. Alla inslag som har inkluderats i studien har en koppling till kommunens verksamhet – huruvida det finns kopplingar till det politiska beslutsfattandet har också undersökts.
De informationskanaler som utgör studien är dagspressen, i form av Motala Vadstena Tidning, Norrköpings Tidningar, Corren och Tranås Tidning, samt Sveriges Radio, SVT och kommunernas egna hemsidor och Facebook-sidor. Lokala Facebook-grupper, administrerade av privatpersoner och med tusentals medlemmar, finns också med. "Söderköping nu och då" är ett exempel.
Johan Wänström förklarar bakgrunden till studien:
– Att medborgarna har tillgång till information om det politiska beslutsfattandet på kommunal nivå är en förutsättning för att den lokala demokratin ska fungera. I min dialog med lokala politiker, främst i mindre kommuner, har det framkommit att vissa tycker att mediebevakningen inte är tillräckligt stor. När medborgarna går och röstar i september – vad baserar de sitt val på?
– Med den här studien ville vi se om östgötarna har tillgång den här sortens information, var de kan få tillgång till den och hur den ser ut, fortsätter han.
Utifrån de analyserade inslagen och en rad aspekter, bland annat hur ofta de politiska beslutsfattarna förekommer och hur allsidig informationen är, dras en rad kortfattade slutsatser. De lokala Facebook-sidorna bedöms ännu inte vara en bra informationskälla samtidigt som det politiska beslutsfattandet ofta uteblir på kommunens egna kanaler. Där uttalar sig oftast tjänstepersoner.
När det gäller public service kontra dagspressen bedöms det kvalitativa innehållet som likvärdigt samtidigt som tidningarna i något högre utsträckning lyfter fram politikerna – men det som framförallt särskiljer dem åt är mängden information.
– Public service har så pass mycket mindre utrymme än tidningarna. Det gör att många av de mindre kommunerna, under de här veckorna, inte förekom i något inslag alls som berör den lokala politiken i varken Sveriges Radios eller SVT:s bevakning. Det är i sig ingen kritik utan bara ett konstaterande om att det skiljer sig åt utrymmesmässigt, säger Johan Wänström.
– När det gäller tidningarna konstaterar vi att det är den främsta källan om man som invånare i Östergötland vill informera sig om de lokala politiska frågorna. Det är tydligt i den här studien, fortsätter han.
De här slutsatserna skapar, enligt Johan Wänström, ett stort frågetecken.
– Frågan för tidningarna, men i längden också demokratin, blir om de kommersiella aktörerna kan fortsätta att tillhandahålla den här informationen långsiktigt. Hela branschen går ju igenom ett paradigmskifte – från papperstidning till nyheter via nätet.
Han hoppas att studien ska leda till en diskussion.
– Jag hoppas att vi kan uppmärksamma det faktum att vi ofta fokuserar på public service, då den är skattefinansierad, men att den kommersiella verksamheten är oerhört viktig för den lokala demokratin. Det är viktigt att det finns förutsättningar för att den kan fortsätta att bedrivas även i framtiden, säger Johan Wänström.