1. Säkra lärandet om långtidssjuka covidpatienter.
– Patienter och läkare inom primärvården kan inte lämnas ensamma. Multidisciplinära mottagningar måste etableras. Här ska läkare med olika specialistområden – som exempelvis hjärta, lungor, neurologiska och endokrina åkommor – samarbeta, säger Åsa Kristoferson Hedlund, ordförande i Svenska covidföreningen.
– Hela vårdapparaten väntar på att SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, ska kommentera den internationella forskningen och därefter att Socialstyrelsen ger direktiv, men det ger bara en ögonblicksbild. Vi behöver mottagningar där personalen kontinuerligt läser på om den senaste forskningen. De förutsättningarna finns inte i primärvården.
2. Öronmärk pengar till forskning om de hemmaliggande långtidssjuka.
– Därigenom får vi forskare som är experter på den här nya sjukdomen och till vilka läkarna kan vända sig.
3. Försäkringskassans regler måste göras om.
– Vi vet inte om detta är en kronisk sjukdom eller ej och läkarna vet inte hur de ska agera. Det är orimligt att Försäkringskassan kräver patienter på utredningar som vården inte klarar av att leverera.
Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg har larmat om att sjukdomen har överrumplat hela systemet och att runt 500–600 personer passerade 180-dagarsgränsen bara i september, då arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden och man riskerar att bli av med sin sjukpenning.
Enligt Försäkringskassan är det inte möjligt att göra undantag för covidlångtidssjuka som regelverket ser ut i dag.