NĂ€r vi nĂ„r nyblivna LRF-ordföranden i Ăstergötland, lantbrukaren Jeanette Blackert, hoppas hon pĂ„ regn för det östgötska lantbruket.
Ăr det kritiskt torrt?
â Inte för vĂ„rsĂ„dden Ă€n sĂ„ lĂ€nge, den ser ut att ha kommit i blöt jord, men ser man pĂ„ vallar sĂ„ Ă€r det kritiskt. Kommer det inte regn nu sĂ„ blir det besvĂ€rligt. Vi vill ju ha kallt och lite blött i april-maj, sĂ„ Ă€r det ju enligt bondepraktikan, "april vĂ„t och kall fyller bondens lada all, men april torr och ren Ă€r bonden till stort men". Det brukar stĂ€mma.
Du sÀger att det kan bli besvÀrligt med vallarna, vad innebÀr det konkret?
â Att det inte blir nĂ„got grĂ€s. Det Ă€r samma sak med betena, grĂ€set lider utan vĂ€ta, och snart vill man ju slĂ€ppa ut djuren pĂ„ bete, sĂ€ger Blackert.
Kan man jÀmföra den hÀr vÄren med vÄren 2018 dÄ sommaren blev extremt torr?
â Ja, och förra Ă„ret hade vi faktiskt likadant pĂ„ vĂ„ren som 2018, hĂ€r dĂ€r jag bor (Vistena AskegĂ„rd 5 km öster om SkĂ€nninge) hade vi inget regn pĂ„ hela april 2019. SĂ„ nu Ă€r det tredje vĂ„ren i rad som Ă€r torr. Dessutom har det ju varit en kall vĂ„r med mycket nordanvind.
Vad betyder kylan för sÄdden?
â HöstsĂ„ddens gröda kan ta skada. PĂ„ dagen nĂ€r solen Ă€r framme och det Ă€r varmt sĂ„ tror grödan att det Ă€r vĂ„r och börjar vĂ€xa. Om det sen blir nollgradigt pĂ„ natten sĂ„ Ă€r det som vinter, och dĂ„ kan de bli bĂ„de frostskadade och vindpinade av nordanvinden. Bladen kan bli skadade och innebĂ€ra skördesĂ€nkningar.
Och torkan pÄverkar förstÄs bÄde höstsÄdd och vÄrsÄdd?
â Ja, sĂ„ Ă€r det. Lerjordarna Ă€r inte heller i det skick vi hade önskat. Vi har ju inte haft nĂ„n tjĂ€le och tjĂ€len brukar se till sĂ„ jorden reder och luckrar sig sjĂ€lv. Efter en blöt vinter, sĂ„ som det varit i Ă„r, sĂ„ tĂ€pper lerjorden till sig. Det kan innebĂ€ra att rötterna fĂ„r svĂ„rt att ta sig ner och hitta nĂ€ring.
Vilka sÀdeslag finns i de östgötska höstsÄdderna?
â Raps, höstvete, rĂ„g och rĂ„gvete. Och pĂ„ vĂ„ren sĂ„r man korn, Ă€rtor, Ă„kerböna och havre, men det har vi inte sĂ„ mycket i Ăstergötland. Rapsen har börjat blomma nu, det Ă€r ju vĂ€ldigt tidigt. Rapsodlingen i Ăstergötland har ökat de senaste Ă„ren, det Ă€r en bra gröda med en ganska god lönsamhet, menar Jeanette Blackert.
Vad anvÀnds den östgötska rapsen till?
â Huvuddelen till rapsolja och margarintillverkning, men lite till RME-brĂ€nsle ocksĂ„. Restprodukten rapskaka blir djurfoder.
GÄr det att sia nÄgot om hur sommaren kan bli för de östgötska lantbruken?
â Nej. 2018 kom det knapp nĂ„got regn alls under sommarhalvĂ„ret, vilket blev förödande. 2019 var vĂ„ren torr men sen kom det regn vilket gav ganska goda skördar. FĂ„r vi lite regn nu sĂ„ Ă€r förutsĂ€ttningarna goda, grödorna ser jĂ€ttefina ut.
Vad Àr det som gjort att grödorna ser fina ut?
â Vi hade en bra höst med bra förhĂ„llanden att etablera grödorna. Vi kunde sĂ„ i god tid. Och det har inte varit nĂ„n snö eller direkt kyla.
Hur tycker du att östgötskt lantbruk mÄr coronavÄren 2020?
â Ăverlag ser det vĂ€ldigt bra ut. Men det Ă€r sĂ„klart viktigt att det blir en lagom varm och lagom vĂ„t sommar. Coronautbrottet har inneburit ett ökat intresse för svenska livsmedel, det ser vi i en ökad försĂ€ljning överlag.
Finns det nÄgot som oroar i spÄren av corona?
â Ja, att det kan bli en brist pĂ„ förnödenheter, som gödning, vĂ€xtskyddsmedel och reservdelar till jordbruksmaskiner. Mycket reservdelar tillverkas i Italien och att verksamheterna dĂ€r legat nere sĂ„ lĂ€nge oroar en del, menar Blackert.