För att öka studenternas kunskap kring unionen anordnades en EU-dag på Linköpings universitet där Katarina Areskoug Mascarenhas var inbjuden för att föreläsa om EU:s inverkan och påverkan. Som EU-kommissonens sverigechef har hon i uppgift att dels informera och förklara EU i Sverige för både allmänheten, regering, organisationer och näringslivet – och dels informera Bryssel kring vad svenskarna tycker och tänker om EU.
I föreläsningssalen på Liu var studenterna överens om vilken fråga som EU-politikerna bör prioritera.
– Klimatfrågan hamnar alltid i topp på universiteten, men även gemene man tycker att miljön är EU:s viktigaste fråga, tätt följt av migration och ekonomi, säger Katarina Areskoug Mascarenhas.
Hon tycker att östgötarna inför EU-valet 26 maj ska försöka se den större helhetsbilden av EU, inte bara på vad det kostar som medlem.
– Studier visar att Sverige tjänar tio gånger så mycket på tillgången till den inre marknaden än vad vi betalar i EU-avgift, eftersom vi har en väldigt exportinriktad industri, säger Katarina Areskoug Mascarenhas.
Enligt henne ska alla som värnar sitt näringsliv ta sig till röstlokalen nästa år.
– Jag tror att östgötarna ska tänka på sina småföretagare, säger Katarina Areskoug Mascarenhas och menar att EU förenklar för den östgötska egenföretagaren som vill expandera utomlands.
– Hade inte EU funnits hade han eller hon fått sätta sig in i 27 regelverk på olika språk, istället för som nu ett regelverk på engelska.
Även på individnivå finns det anledning att värna EU-medlemskapet enligt Katarina Areskoug Mascarenhas.
– Att kunna resa obehindrat, plugga utomlands eller att som pensionär flytta till Spanien och behålla sin pension är några exempel.
Katarina Areskoug Mascarenhas ser med oro på de nationalistiska strömmarna i Europa.
– Italien är det märkligaste exemplet, med två regeringspartier som är starkt EU-kritiska. Så visst finns det anledning till oro.
Samtidigt tror hon att Brexit blir ett avskräckande exempel.
– Det kommer att bli tydligt hur mycket man måste ändra på om man går ur EU, säger hon och nämner tullar, märkningar och att inte längre ha några fria passager. Men även forskningspengar och samarbete mellan universiteten.
– Att bli bortkopplad från det här nätverket är en av de saker britterna tycker är mest olyckligt med Brexit. Många saker tar vi för givna, när det egentligen är EU och andra internationella organisationer som ligger bakom.
Katarina Areskoug Mascarenhas framhäver att så fort man börjar diskutera EU:s fördelar är ändå de flesta överens.
– För ungdomarna är Europa hemmamarknad. De har rest i Berlin, Paris och London helt obehindrat och vill värna det. De flesta ser fördelen med gemensamma miljö- och handelsregler. Jag tror att vi från EU:s sida har varit för dåliga på att faktabasera vår information om fördelarna med EU-medlemskap.
Hur kan ni bli bättre på att kommunicera vad som händer i EU?– Vi satsar på att utbilda svenska lärare och journalister kring EU. Vi tror att om dessa två yrkesgrupper kan förklara EU:s arbete på ett bra och enkelt sätt så kan vi även nå allmänheten.
Finns EU om 50 år?– Ja. Vi har alldeles för många gränsöverskridande utmaningar som migration, klimat och säkerhet för att inte ha ett europeiskt samarbete.
