"Jag känner verkligen med familjen efter det som har hänt", säger Katri Nieminen, verksamhetschef på kvinnokliniken på Vrinnevisjukhuset.
Förlossningen som fick så allvarliga konsekvenser för David och hans familj har varit tungt att bära för personalen som var med. Det berättar verksamhetschefen Katri Nieminen.
– Patienter kanske tror att vi inom vården kommer lätt undan, att vi går hem och släpper det som hänt. Men så är det inte. Många brinner för sina patienter och vill göra ett bra jobb. De som var med under förlossningen har tagit det här väldigt hårt, säger hon.
Efter Paula Puciovas förlossning gjordes en Lex Maria-anmälan där en extern granskare intervjuade de inblandade för att få en helhetsbild av vad som hänt.
– Vi ville förstå hur vi skulle förändra våra rutiner och strukturer så att det som hände inte ska ske igen, säger Katri Nieminen
Hon kan inte kommentera ett enskilt fall, men säger att Ivo:s kritik tas på stort allvar och att händelsen har lett till flera förändringar och konkreta åtgärder. En sådan är att alla på förlossningen ska genomgå en work shop om CTG, ultraljudsövervakningen av fostret.
– Vi såg att det fanns en otydlighet kring CTG och tolkningen av övervakningen. Det var inte tydligt dokumenterat.
Dessutom såg man att kommunikationen behövde bli bättre. För att teamet ska arbeta bättre tillsammans infördes vad man kallar "time out" där alla inblandade har en gemensam genomgång.
– När något inte går på vanligt sätt framåt, när vi behöver göra en åtgärd, så samlas vi och går igenom frågeställningar tillsammans. Det gör vi ofta vid sängen så att patienten och partnern hör hur vi resonerar, säger Katri Nieminen.
– Vi såg också att det var ett skifte under förlossningen som kan ha bidragit till att vissa saker tog tid. När vi har en pågående förlossning som är långt skriden så ska vi ha överlämningen vid patientens säng istället för vid datorn. Det är ett sätt att låta patienten vara med, men också att vi inte tappar tid eller lämnar patienten.
För att undvika att samma misstag sker igen har Vrinnevisjukhuset förtydligat rutinerna kring sugklocka och haft scenarioträningar för att öva på akuta situationer.
Rutinerna kring sugklocka har också förtydligats och personalen har haft scenarioträning för olika akuta situationer.
– Det som är viktigt är att alla har samma information, att vi har checklistor kring antal dragningar och tidsåtgång, säger Katri Nieminen.
Paula önskade kejsarsnitt och tyckte inte att man utredde medicinsk orsak. Hon hade också en traumatisk förlossning i bagaget.
– När mamman uttrycker oro med tanke på vad man varit med om tidigare, så är det i första hand den egna barnmorskan som pratar med patienten. Men om oron inte lugnas så har vi Aurora-verksamhet med psykolog, kurator och läkare med utbildning i att hantera oro men också bedöma medicinskt. Där diskuteras vilka för- och nackdelar som finns med kejsarsnitt. Men i ett samtal med läkare fick man bilden att hon ändå kände sig trygg med en vaginal förlossning.
Där går bilderna isär.
– Det beklagar jag verkligen. Det känns inte bra att hon känner att hon inte blev lyssnad på. Hur vi kan bli mer lyhörda är självklart något vi har pratat om.
Paula fick höra att kejsarsnitt är dyrt.
– Det är verkligen inte en ekonomisk fråga. Jag är jätteledsen för det som hänt och kunde man backa tiden skulle vi göra det.
Förlossningen på Vrinnevisjukhuset har sett över sina rutiner och infört en rad förändringar efter missarna under Davids födelse.
Varför är Region Östergötland restriktiv med snitt?
– Medicinskt gynnas både barnet och mamman att följa det som är mer fysiologiskt. Vår kropp designades när vi var grottmänniskor. Det finns mycket ändamålsenliga signalsystem som inte bara gynnar förlossningsförloppet, utan även omställningen till livet efter graviditeten för mammakroppen och bebisen.
– När ett kejsarsnitt görs har kroppen en beredskap som säger att skadan måste repareras. Det naturliga skyddet för infektioner finns vid en vaginal förlossning, men när vi gör en öppning så kommer andra bakterier i kontakt med såret. Vi ser en ökad risk för infektioner, ökad risk för proppar och att barnet inte kommer igång med andningen och amningen.
Hur vanligt är det att barn drabbas av syrebrist vid förlossningen som David?
– Så allvarligt som David drabbades sker mycket sällan, inte varje år och vi har cirka 2 300 förlossningar per år. Barn har en reservmekanism för att skydda dem under förlossningen. När syrebristen blir grav förbrukar de reservenergin snabbare, de får inte en paus att syresätta blodet. Det händer väldigt sällan. Därför känns det som hänt otroligt tragiskt och allvarligt. Det är därför vi har tittat på detta från alla håll.
Ivo har pekat på brister i den medicinska handläggningen under förlossningen.