Sverige riskerar att stå inför en omfattande cementkris. Anledningen till det handlar om att det Gotlandsbaserade företaget Cementa, som står för hela 75 procent av Sveriges cementproduktion, har nekats förnyat tillstånd för att bryta kalk till sin produktion, efter 31 oktober. Ansökan nekades av Mark- och miljööverdomstolen med anledning av att de anser att miljökonsekvenserna inte är tillräckligt utredda från Cementas sida. Beslutet är nu överklagat av Cementa till högsta domstolen.
Situationen är synnerligen allvarlig och branschorganisationen Byggföretagen uppskattar att 200 000–400 000 jobb är i farozonen om krisen blir ett faktum.
– Vi har inte gjort någon översättning på Östergötland, men rent hypotetiskt skulle man ju kunna göra någon form av beräkning mot landet, säger Simon Helmér, vd för Östsvenska Handelskammaren.
Med anledning av den förestående krisen gick han, tillsammans med övriga landets vd:ar hos Handelskammaren, ut i Expressen med en debattartikel, där de vädjar till att regeringen skyndsamt ska agera.
– I Östergötland pågår det mycket stora projekt. Vi har till exempel Inre hamnen i Norrköping, Ebbepark i Linköping och föreberedelser för Ostlänken uppåt Nyköping. Den här typen av stora projekt kräver ju mycket betong. Och får vi inte det till senhösten kommer den här typen av projekt att stanna av, säger Helmér.
Han menar att tiden är för knapp för att kunna lösa det med import.
Oron för en kommande cementkris är påtaglig hos lokala aktörer.
– När jag lyssnat med ett antal företag här i regionen så uttrycker man sig med ord som "katastrof". Man tror att det kommer bli dyrare och man känner en stor oro, främst när det inträffar med så kort varsel. De som bygger har börjat analysera konsekvensen av detta och vad det kan innebär. Tar det stopp kommer det bli tal om stora varsel här under hösten.
Han fortsätter:
– All byggnation kräver betong. Och man tänker på de stora, direkta effekterna. Men vi har ju redan en bostadsbrist och den kommer bli större.
Samtidigt menar Simon Helmér att det finns en optimism.
– Jag är helt övertygad om att det måste komma någon form av undantagslösning. I första hand en tidsmässig förlängning. Jag är hoppfull och jag upplever att företagen är hoppfulla. För man bedömer helt enkelt att effekterna, om det inte blir en lösning, är för katastrofala.