Magnus Cato, ordförande i Byggnads Öst, är kritisk till privatpersoner och företagare som utnyttjar människor för svart arbetskraft. Företag som följer lagen blir utkonkurrerade, säger han.
– Det här handlar om de svagaste människorna i samhället. Det gör mig besviken att svenssons bara tänker på sin egen plånbok och vill ha ett jobb gjort så billigt som möjligt. De tänker inte på att de göder en kriminell marknad, att man bidrar till att de här människorna får fortsätta leva i miserabla förhållanden, säger Magnus Cato.
Han är ordförande för fackföreningen Byggnads i område öst, där Östergötland ingår. Efter vårt reportage om migranters otillåtna bosättningar i Linköping, drar Magnus Cato slutsatsen att vissa EU-medborgare som vistas i Sverige utnyttjas som svart arbetskraft. I reportaget berättade några migranter, som fanns i lägret i Linköpings utkant och blev uppmanade av polis att riva lägret, att de är i Sverige för att jobba. I Rumänien har outbildade romer svårt att få anställning. I Sverige, berättade migranterna, kan de jobba åt en man som ringer dem och pratar engelska och berättar vart de ska åka för att utföra jobb. Kontrakt skrivs inte. Jobben är i byggbranschen, enligt migranterna.
– Vi bygger. Tak, hus. Lägger asfalt också. Och sten, i trädgårdar, berättade en av migranterna som vi intervjuade vid lägret.
Byggnads östs ordförande Magnus Cato säger att det visar att rut- och rotavdragen inte fått den effekt som politiskt legat bakom införandet:
– Man trodde att avdragen skulle göra svarta jobb vita. Men det som migranter berättar i reportaget visar att det försiggår en svart marknad därute, säger han.
Det inte är så vanligt, enligt Magnus Cato, även om det förekommer, att svart arbetskraft utnyttjas på stora arbetsplatser där facket och tillsynsmyndigheter som polisen och Skatteverket kan göra tillslag för kontroller. Mer vanligt är svartjobb på halvstora och mindre byggställen med mindre insyn.
– Det gör mig ledsen att det är så inom byggbranschen att migranter blir utnyttjade av oseriösa arbetsgivare. Om man ens kan kalla dem arbetsgivare, säger Magnus Cato.
Han tror också att det förekommer att privatpersoner anlitar migranter för svartjobb direkt, utan någon byggfirma som förmedlare.
Så här såg det ut i oktober i år. Polisen Sofia Hedberg träffade migranter i ett otillåtet läger i utkanten av Linköping. Migranterna berättade att några av dem jobbar svart i Sverige. I Rumänien har outbildade romer svårt att få jobb.
Efter att vårt reportage publicerats ringer en Linköpingsbo till redaktionen och berättar hur han en längre tid iakttagit ett pågående renoveringsarbete vid en privatägdvilla i Linköping. En byggfirmas personal fanns på plats vid renoveringen, men enligt Linköpingsbon var det också uppenbart att några av arbetarna var migranter som anlitats för att jobba.
– Jag känner mig säker på det för jag kände igen en av dem, jag har sett honom på stan förut. Jag såg hur de här migranterna jobbade utan arbetskläder. Och man såg att de fick göra ”skitgörat” där på bygget, berättar Linköpingsbon.
Den här sortens iakttagelser från allmänheten är viktiga, understryker Byggnads ordförande Magnus Cato. Den som ser tecken på misstänkt svartjobb ska ringa till facket, eller till Skatteverket, Arbetsmiljöverket eller polisen, uppmanar han.
Om Byggnads får kännedom om arbetsställen där det förekommer svartjobb, eller brister i arbetsmiljö och säkerhet, åker representanter ut för inspektion så fort som möjligt, enligt Magnus Cato. Om en byggfirma är på platsen och inte har kollektivavtal med Byggnads så har facket dock ingen rätt att ta sig in eller agera. Men det finns andra sätt, beskriver Magnus Cato. Nyligen fick Byggnads kännedom om ett arbetsställe i länet där takbyte pågick på sju privata villor. Byggfirman hade inte kollektivavtal. Den byggställning som användes var oförankrad och innebar livsfara.
– Vi kontaktade Arbetsmiljöverket som har tillträde till alla arbetsplatser. De kom dit och stoppade hela bygget med omedelbart förbud.
Farligt arrangemang. Den här "byggställningen" upptäckte Byggnads representanter vid inspektion av en arbetsplats.
Ett annat exempel som Magnus Cato ger är en byggarbetsplats i Nyköping, som ingår i Byggnads östs område. På en arbetsplats där fick Byggnads kännedom om 16 byggjobbare utan arbetstillstånd.
– Dit fick jag ut hela myndighetsbatteriet, polisen, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, gränspolisen. Det blev ett stort tillslag, berättar Magnus Cato.
Samverkan mellan myndigheter är dock ett problem, enligt Magnus Cato, eftersom sekretesslagen gör att de inte får dela viss information mellan sig. Ett annat problem är bristande resurser. Byggnads vill se fler tillslag på arbetsplatser där polisen och Skatteverket kontrollerar personalliggare mot de personer som i ögonblicket befinner sig på arbetsstället. Alla på arbetsstället ska enligt lag registrera sig i personalliggaren, men Magnus Cato säger att vissa struntar i det, eller registrerar sig men i fejkade namn. Bara polisen har rätt att kräva legitimation vid tillslag. En del väljer att chansa och strunta i kravet på registrering i personalliggare.
– Vi skulle vilja att polisen var ute på fler tillsyner och tillslag, säger Magnus Cato.
Den som beställer ett bygg- eller anläggningsjobb, en företagare eller privatperson, är ansvarig för att en personalliggare finns på bygget. Ofta övertas ansvaret av byggfirman som gör jobbet. Kravet på personalliggare gäller dock inte mindre arbetsplatser, där arbete pågår som beräknas kosta mindre än 170 000 kronor. En villaägare som köper en poolgrävning för 90 000 kronor är alltså inte skyldig att se till att personal som jobbar blir registrerad.
Uselt förankrad byggställning. Ett exempel på hur det kan se ut när Byggnads inspekterar arbetsplatser.
Men den som köper byggjobb ska ändå ta sitt ansvar och ställa frågor till byggfirman så att man inte bidrar till svartjobb och kriminell verksamhet, anser Magnus Cato. Han tar exemplet då folk köper bil. Inför bilköpet gör de flesta kollar av modellen, läser tester, tar referenser, köper garantier.
– Men när folk låter bygga en villa för fem miljoner, då vill många att det bara ska vara så billigt som möjligt, säger Magnus Cato.
Vad är det för typ av frågor man bör ställa, tycker du? Många kanske tycker det är svårt att veta eller obehagligt att ifrågasätta byggfirman?
– Husbygget kanske är den största investering man någonsin gör. Man måste ställa frågor. Man ska ta referenser på byggfirman, man ska fråga vilka underentreprenörer som anlitas, fråga firman om det ens är byggnadsarbetare som ska göra jobbet, säger Magnus Cato.
Han tycker att det är ett samhällsansvar att ställa frågor till bygg- och anläggningsfirmor man anlitar och undersöka vad det är man får för pengarna – och om man själv bidrar till kriminalitet:
– Det är viktigt att man förstår: Om man inte kollar, så kanske man är med och betalar svart arbetskraft trots att man inte vill vara det.