Under måndagen offentliggjordes Östergötlands första koldioxidbudget. Här, via grafik på nätet, går det att avläsa att Östergötland har släppt ut 54 343 438 ton koldioxid sedan år 2000 och fram till 2021-års slut. För att länet ska göra sitt i klimatomställningen, och bidra till Sveriges nationella klimatmål, krävs att utsläppen minskas med tolv procent årligen. Om inget görs kommer den återstående koldioxidbudgeten på 14 591 071 ton att ha förbrukats om sju år. Sveriges nationella klimatmål innebär att utsläppen, år 2045, ska ha minskat med 85 procent och därefter kompenserats av till exempel grön energiproduktion.
– Vi vet att klimatomställningen är brådskande och utmanande och utifrån den nuvarande trenden måste vi göra mer. Det kräver att vi gör saker här och nu, redan i dag, säger energi- och klimatstrategen Joakim Svensson.
– Tolv procent är mer än vad Östergötland minskar sina utsläpp i dag men under coronapandemin har det ändå visat sig att samhället kan ställa om rätt snabbt. Det är möjligt. Vi lever på hoppet, säger han.
Länsstyrelsen i Östergötland har ett ansvar för att samordna och leda klimatomställningen i länet, ge en överblick över länets koldioxidutsläpp och stötta kommunerna, företagen och invånarna när det kommer till konkreta åtgärder. Koldioxidbudgetens främsta uppgift är att konkretisera problembilden och göra det möjligt att enkelt följa utvecklingen. Budgeten kompletteras sedan med konkreta handlingsplaner och klimatlöften som länets aktörer kan anamma.
– Koldioxidbudgeten kan bidra till den övergripande bilden och det är ett bra kommunikativt verktyg utåt. Det ger oss en gemensam målbild som vi kan följa upp på ett bättre sätt, säger Joakim Svensson.
Mer än hälften av länets utsläpp, historiskt, kommer från inrikestransporter (främst personbilar) och el- och fjärrvärmeproduktion. Även sjöfarten står för en betydande andel och har sitt ursprung i östgötarnas konsumtion av importerade varor.
Vad behöver göras för att målet ska nås?
– Vi har 20–25 prioriterade åtgärder i handlingsplanerna och det handlar bland annat om ett ökat tillvaratagande av bygg- och rivningsavfall, ett minskat resande med bil och en ökad produktion av förnybar energi på lantbruksbyggnader, säger Joakim Svensson.