"Just skillnaden mellan jour och beredskap är ju tidsvinsten, som nu försvinner", säger en brandman om "jour i hemmet".
Vid årsskiftet drabbades Linköpings heltidsstationer av ett stort covid-19-utbrott, något vi tidigare skrivit om, och bemanningen var låg.
Vi har granskat bemanningen inom Räddningstjänsten Östra Götaland mellan 1 december och 15 januari.
Enligt handlingsprogrammet, som kommunen upprättat, ska det som lägst vara 23 personer, varav minst 18 brandmän och 5 befäl, i jour som fördelas jämnt mellan förbundets heltidsstationer.
Jour betyder i det här fallet att man ska vara på jobbet.
Deltidsbrandmän, som kan vara på sitt vanliga jobb eller i hemmet, räknas som "beredskap".
I bemanningssystemet ser det ut som att alla brandmän som har jour är på stationen under perioden.
Men enligt personalen har några få personer egentligen haft vad som internt kallats "jour i hemmet".
Enligt personalen skickades personer hem från stationerna i Norrköping, trots att personalstyrkan i Linköping var kraftigt nedsatt.
Detta skedde vid fyra tillfällen under perioden.
– Man kan ligga och sova men ska sticka i väg om man blir inkallad, säger en brandman som vi har pratat med.
Förbundsdirektör Ulf Lago medger att brandmännen vid de här tillfällena inte var på stationen, men säger samtidigt att detta var nödvändigt.
Eftersom smittspridningen var så stor beslutades att inte mer personal än absolut nödvändigt skulle vistas på stationen.
Ulf Lago säger att arbetslaget tittade på bemanningen för kommande pass, och fattade då beslut om vem som eventuellt skulle vara till verksamhetens förfogande fast i sin bostad.
"Vissa pass blev personer ”övertaliga”. Dessa ”övertaliga” medarbetare stod till vår verksamhets förfogande, men befann sig inte på en brandstation", skriver han i ett mejl.
Ulf Lago medger att begreppet "jour i hemmet" inte var det bästa.
"Det viktiga är inte vad vi kallade det utan att de som utgick från annan plats var införstådda med förväntningarna och i förväg haft dialog med sin närmsta chef".
Men enligt två brandmän vi talat med var det otydligt hur, när och vem som skulle kalla in personen.
"Just skillnaden mellan jour och beredskap är ju tidsvinsten, som nu försvinner. Det går ju snabbare att kalla in en deltidsstyrka som förstärkning än tiden det tar för personen med "jour i hemmet" att komma in till jobbet", skriver en brandman i ett mejl.
Enligt Ulf Lago användes "jour i hemmet" endast vid de här tillfällena. Förbundet använder sig inte av det i dag.
Enligt personalen skickades personer hem från stationerna i Norrköping, trots att personalstyrkan i Linköping var kraftigt nedsatt.