I Halland håller kollektivtrafikbolaget på att läggas ner, nu är frågan om man kommer gå samma väg i Östergötland och hur det skulle påverka kollektivtrafiken i länet.
En av Kristdemokraternas viktigaste frågor inför valet handlade om kollektivtrafiken. Partiet ville se mer landsbygdstrafik och även lägga ner aktiebolaget Östgötatrafiken. Istället ville de ha en förvaltning direkt under politiken med målet att få till en kortare och mer effektiv beslutsprocess. Även Vänsterpartiet har under valrörelsen framfört att de är för en nedläggning av bolaget.
När vi frågar det nya styret (M, KD och L) och dess stödparti (SD) rakt ut om Östgötatrafiken ska läggas ner så är de förtegna, men säger att det krävs "en översyn" och "ett omtag" av kollektivtrafiken och "hur den är organiserad". Därför går det inte att utesluta att de ändå vill utreda en nedläggning. Så vad skulle det innebära?
I Region Halland har man gått den vägen. I 40 år har Hallandstrafiken AB ansvarat för kollektivtrafiken, men från årsskiftet upphör företaget. Då blir kollektivtrafiken i Halland en förvaltning direkt underställd de politiska beslutsfattarna.
Jens Portinson Hylander är forskare vid K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
– Det går en trend i det här med att regioner som har kollektivtrafiken i bolag väljer att omvandla dem till egen förvaltning.
Han uppskattar att 5–6 regioner fortfarande har separata bolag för kollektivtrafiken. Resten av de 21 regionerna har kollektivtrafiken i en förvaltning, så att den ingår i regionens organisation.
– Jag tror att det har uppmärksammats under pandemin att om man har kollektivtrafiken i egen förvaltning så kan man lättare ändra riktlinjer direkt än om man styr indirekt genom ett aktiebolag.
Hur påverkas medborgarna?
– Själva omvandlingen är ingen fundamental skillnad för medborgarna. Trafiken upphandlar man i de flesta fall av externa aktörer, så det är inte samma sak som att sälja av stora tillgångar som exempelvis en bussflotta.
Vad kan det få för konsekvenser för trafiken?
– Det kan få stora konsekvenser, men det är inte själva omvandlingen i sig, utan beror på vilka politiska beslut som fattas på sikt. Fattas det politiska beslut att skära ner på något eller satsa på något, så ger det konsekvenser, men det är i så fall genom politisk styrning.
Resenärerna då?
– Jag tror inte att de berörs i någon större utsträckning. Man behåller ofta det tidigare varumärket, den digitala plattformen och biljettsystemet. Så i kundrelationen förändras det inte nämnvärt.
"Man behåller ofta det tidigare varumärket, den digitala plattformen och biljettsystemet. Så i kundrelationen förändras det inte nämnvärt", säger kollektivtrafikforskaren Jens Portinson Hylander, när vi frågar om hur resenärerna skulle påverkas om aktiebolaget Östgötatrafiken läggs ner.
Östgötatrafiken har ungefär 170 anställda och Daniel Hermansson är ordförande för fackförbundet Visions lokalförening. Där ingår bland annat trafikledningen, beställningscentralen och kundtjänst. Bussförare och lokförare ingår inte eftersom de är anställda hos privata utförare.
– Det är jättesvårt att svara på hur en övergång till förvaltning skulle påverka. Då behöver man ju se en utredning först. Jag vet inte heller vilka förmåner som regionen har. Men som jag ser det skulle inte resenärerna drabbas.
Vilka förmåner har ni inom Östgötatrafiken?
– Vi har ett årskort i kollektivtrafiken som förmånsbeskattas. Annars är det kollektivavtal som reglerar det mesta.
Förutom arbetet inom Östgötatrafiken är Daniel Hermansson även fritidspolitiker för Vänsterpartiet. Han väntas bli vald till partiets gruppledare i Mjölby och sitter som ledamot i partiets distriktsstyrelse, men har inte deltagit i det politiska arbetet kring kollektivtrafiken.
– När kollektivtrafiken ska diskuteras inom partiet så går jag ut. Det skulle bli en jävsituation annars.
Under valrörelsen höjdes röster om att lägga ner Östgötatrafiken – men vad skulle det innebära för östgötarna?
Hans kollega Cenk Kacar är ordförande för fackförbundet Visions lokalförening för anställda hos Hallandstrafiken AB. Från och med den 1 januari upphör kollektivtrafikbolaget Hallandstrafiken AB som ägs av Region Halland och verksamheten går istället in i regionens förvaltning.
– Det är väldigt stora förändringar. Vi fick ingen info under väldigt lång tid och sedan kom det mycket info under kort tid.
Personalen fick veta att frågan utreddes under 2021. Sedan hörde de ingenting om det förrän lokaltidningen Hallandsposten i början av mars rapporterade om att beslutet att lägga ner Hallandstrafiken AB redan var fattat av fullmäktige någon vecka tidigare.
– Informationen kom i fel ände. Beslutet verkar ha smugits igenom. Man säger att regionfullmäktige var med på det, men när man läser tidningen verkar det inte ha presenterats ordentligt. Många här på Hallandstrafiken är irriterade. Den första informationen vi fick var i september och vi vet ännu inte exakt vad det kommer att innebära. Det börjar bli bråttom, så nu i november blir det förhandlingar.
Han berättar också att det finns förmåner för de anställda inom Hallandstrafiken AB som regionanställda inte har, som kollektivtrafikkort och lunchkort. Risken finns att personalen förlorar sina förmåner nu när de går över till den nya organisationen.
Bussförarna är anställda av de upphandlade trafikutförarna och kommer därför inte att påverkas av en eventuell nedläggning av kollektivtrafikbolaget Östgötatrafiken.
Sofia Malander är vd för Östgötatrafiken. Hon ser inte att en förändring från aktiebolag till förvaltning skulle göra någon större skillnad.
– Alla beslut om trafiken fattas politiskt i trafik- och samhällsbyggnadsnämnden nu också. Och vi har inte så många lokala förmåner och följer redan regionen i många avseenden.
Även hon framhåller att andra regioner har behållit varumärket.
– Det skulle fortfarande vara Östgötatrafiken. Uppdraget är detsamma oavsett, att utföra kollektivtrafik. Vi har ju inga andra uppdrag. Resenärerna skulle förmodligen inte märka någon skillnad alls.
Mikaela Waltersson (M) är regionstyrelsens ordförande i Region Halland. Hon menar att det inte varit en stor fråga i Halland.
– Hallandstrafiken är ett välskött bolag, så det har inte med det att göra. Vinsten är att kunna samla verksamheterna närmare nämnderna och närmare det regionala utvecklingsarbetet. Vi ser också att vi får allt större utmaningar att rekrytera rätt kompetens inom exempelvis HR och IT, så då vill vi hellre samla kompetenserna istället för att ha dem utspridda i olika organisationer. För trafikanterna blir det ingen nämnvärd skillnad.
Varför var inte ärendet en egen punkt i fullmäktige?
– Frågan har inte ansetts vara av sån dignitet att den behöver en egen punkt. Den är en del i den nya politiska organisationen som det beslutades om. Det här är ingen kontroversiell fråga här.