Sveaskog är landets största skogsägare.
Bengt Palmqvist har arbetat med skog i hela sitt liv. Hans pappa var stiftsskogvaktare i Skaraborg och Bengt fick tidigt hänga med ut och göra nytta.
– Som barn fick jag ju börja med att plantera skog. Sedan fick jag röja med röjkniv och senare med röjsåg, berättar Bengt.
I dag är Bengt skogsförvaltare på Linköpings stift och ansvarar för i runda tal 30 000 hektar skog – 15 000 i Östergötland, 10 000 i Kalmar län och 5 000 i Jönköpings län.
Stiftet är Östergötlands femte största skogsägare. Det är bara Holmen, Sveaskog, Boxholms skogar och Baroniet Adelswärd som äger mer.
Varför äger kyrkan så mycket skog?
– Förklaringen går 1 000 år tillbaka, till när landet kristnades. En förutsättning för att biskopen skulle godkänna att socknen fick en präst var att gårdar skänktes till kyrkan. Vid sidan av tiondet var det avkastningen från gårdarna som skulle betala prästens lön, berättar Bengt.
Än idag kallas egendomarna för prästlönetillgångar och avkastningen går till kyrkans verksamhet. I Linköpings stift handlar det om 50–60 miljoner kronor årligen.
– Vi får inte använda avkastningen till att köpa mer skog. När vi säljer virke ska allt gå till "Svenska kyrkans förkunnelse", som det står i lagen om Svenska kyrkan.
I klimatdebatten höjs röster för att låta skogen stå kvar – åtminstone under de närmaste decennierna – för att lagra koldioxid. Bengt Palmqvist håller inte med om det resonemanget.
– Den svenska skogen växer med flera miljoner kubikmeter mer varje år än vad som huggs ner. Så har det varit i 100 år, tack vare vår skogsskötsel och växtförädling. Svensk skog är alltså en kolsänka. Dessutom görs virke som byggs in i hus och lagrar kol i 100–200 år.
Att kraftigt minska avverkningen under en period skulle få stora negativa konsekvenser, menar Bengt.
– Skulle vi sluta bygga i trä och använda stål och betong, som är sämre för klimatet? Var skulle toapapperet komma ifrån? Efterfrågan på trä minskar inte i världen för att vi slutar hugga i Sverige. Priserna skulle gå upp och då kan det plötsligt bli lönsamt att bygga vägar i tidigare orörd skog med höga naturvärden. I bortre Ryssland finns det till exempel massor med skog, säger han.
– Många upprörs också över att vi eldar skogsprodukter. Men det är ju restprodukter det handlar om. Det är ju inte så att vi flisar vuxna träd för att elda. Om vi inte tog hand om resterna och gjorde biobränsle, biodiesel eller pappersmassa skulle det ligga kvar i skogen och släppa ut koldioxiden där i stället. Nästan 40 procent av alla våra hus i Sverige värms upp av biobränsle. Om vi inte haft det vore vi tvungna att värma med något annat.
Skogsdebatten har på sistone handlat mycket om artskyddsförordningen. Sverige har gått längre än EU-direktivet och kräver att skogsägare tar hänsyn till alla fågelarter på individnivå vid en avverkning. Nu har regeringen aviserat att det blir ändringar i det direktivet.
– Vi hoppas att det kommer ett besked snart så vi vet vad vi har att förhålla oss till. Det kommer att bli en skärpning av artskyddet oavsett vad de kommer fram till, men man behöver hitta en balans. Som förordningen ser ut nu kan inget skogsbruk alls bedrivas juni–augusti. Vi behöver komma in och ungskogsröja, markbereda och plantera, säger Bengt Palmqvist.
Sveriges skogsbruk har fått en del kritik av EU på senare år. Kritiken går bland annat ut på att de många kalhyggena hotar den biologiska mångfalden.
Bengt Palmqvist tycker att den kritiken är märklig.
– De blandar ihop nordiskt skogsbruk med avverkningen och massutrotningen som sker i regnskogarna. Det är förfärligt det som sker i tropiskt orörda, tusenåriga skogar som huggs ner till förmån för plantager av palmolja eller bara skövlas och lämnas ödelagda. I Sverige har vi i stort sett inga urskogar, det är brukad skog sedan hundratals år tillbaka. De få spillror urskog som finns är skyddade.
Att helt sluta med kalhyggen är orealistiskt, menar Bengt.
– Vi jobbar med hyggesfria metoder på en del håll och vi kan göra det på fler. Men det passar inte i alla skogsbestånd. Om vi glesar ut i ett granbestånd så kan de andra granarna blåsa ner, eller så får vi in granbarkborrar.
Den biologiska mångfalden då?
– Det är inte så att vi utrotar arter för att vi tar upp ett hygge. De flyttar på sig och så kommer det en massa andra arter i stället. Påståendet att vi har en massutrotning i svenskt skogsbruk, det är en lögn. Om man tittar på vilka arters utrotning som skogsbruket eventuellt varit ansvarig till, då handlar det om en eller kanske två arter på 100 år. Att en art är rödlistad uppfattas ofta som att den är på väg att dö ut, men den kan lika gärna vara rödlistad för att den är oerhört sällsynt och alltid har varit det.
Sköter kyrkan sin skog på ett annat sätt än andra skogsägare? Frågan verkar inte helt enkel att besvara.
Enligt kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna "förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning".
Kyrkan ska alltså tjäna pengar på skogen. Men det står också att tillgångarna ska förvaltas "på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar". Vad det betyder är upp de 13 stiften att tolka – och där sitter politiker från nästan alla partier.
– Resultatet blir ungefär som om en kommun skulle förvalta skogen, eller som vilken schyst skogsägare som helst. Men vi har sagt att vi kan ju i alla fall inte vara sämre än kommuner och privata. Vi måste vara certifierade – vi är dubbelcertifierade med både FSC och PEFC. Vi kan inte avsätta mindre mark till naturreservat och naturhänsyn än vad andra gör, så i stället för 5 procent ska vi ha 10 eller kanske 15 procent skog som vi inte brukar med ekonomin i främsta rummet, säger Bengt.
Stiften håller nu på att ta fram ett 20-punktsprogram för hur skogen ska skötas. Ett mål är att skogsbruket ska anpassas för att förhindra en negativ klimatutveckling. Skogsbruket ska också bättre gynna biologisk mångfald och ge större sociala och andliga värden.
– Jag tycker att vi är rätt bra på det här idag, men vi kan bli bättre. Det kan röra sig om att på vissa områden spara träden i tio år till, det vi kallar för överhållning. Vi kan också använda mer hyggesfria metoder och vi kan återskapa våtmarker för att minska koldioxidutsläppen från torvmarker. Vi har också planer på solparker, främst i lågproduktiva skogsmarker och på torvmossar.
När Bengt Palmqvist börjar prata skog kan han nästan inte sluta. Ämnet engagerar.
Det är uppenbart att skogsfrågorna engagerar Bengt Palmqvist starkt och intervjun blir lång. Till sist stannar han upp i sitt resonemang för att göra ett påpekande:
– Det här är mina åsikter. Inom kyrkan finns alla åsikter, kyrkan speglar hela Sverige. Det är en livlig och härlig debatt och den är viktig att ha. Men det gäller att tänka sig för noga innan man tar några stora steg. Om vi inte gör det riskerar vi att tappa den goda skogsskötseln som vi byggt upp under 100 år i Sverige.