Magnus Edström är samordnare för klimatanpassningar hos Länsstyrelsen Östergötland.
Få har nog missat att våtmarkens betydelse har fått fokus i klimatdiskussionen på senare tid. Bland annat har protesterna av gruppen Återställ våtmarker fått stor uppmärksamhet efter spektukalära aktioner på bästa sändningstid i Sveriges television.
På länsstyrelsen Östergötland jobbar man med att anpassa länet till klimatförändringar. Enligt naturvårdsverket står torrlagda våtmarker för cirka 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.
Magnus Mateo Edström är samordnare för klimatanpassningar hos Länsstyrelsen i Östergötland.
– Återställda våtmarker kan fungera som vattenreservoarer för naturen, och de har en utjämnande effekt. Våtmarker kan lindra både översvämningar och torka. Ett utdikat landskap utan våtmarker ger snabba flödesförlopp och kan orsaka översvämningar nedströms. Våtmarker håller kvar vatten i landskapet och mildrar de här översvämningarna, säger han.
Hur mycket våtmarker har man dikat ut i Östergötland?
– Ungefär hälften av alla våtmarker i Östergötland är utdikade. Främsta orsaken har varit för att få mer odlingsbar mark, men det har också gjorts för att öka virkesproduktionen i skogen. Det här är betydligt mer än genomsnittet i Sverige, då resten av landet har dikat ut cirka en fjärdedel. Anledningen till det här är att Östergötland har mycket bördig mark med naturliga förutsättningar för livsmedelsproduktion och det är i sådana områden den största andelen våtmarker har försvunnit.
Våtmarker håller kvar vatten i landskapet och hjälper till med grundvattnet, det hjälper också till med övergödningen av Östersjön. Vatten med näringsämnen kan rinna till våtmarker istället för att det rinner ut i havet.
Hur gör man för att återställa våtmark?
– Den enklaste åtgärden är att proppa igen dikena, så vattnet inte rinner iväg. Sen så sköter moder natur resten.
Om det är så enkelt, hur kommer det sig att man inte gör det till större utsträckning?
– Flera anledningar, bland annat så har samhället konstruerats kring de torrlagda våtmarkerna. Genom århundraden så har statens politik varit att dika ut våtmarker så mycket som möjligt för att skapa åkermark. Åkermarken som har skapats hjälper till med livsmedelsproduktion, och i dagsläget så behöver vi mer inhemsk produktion av mat i landet då vi importerar stora mängder livsmedel. Fler våtmarker leder till mindre klimatutsläpp, men maten måste ändå komma nånstans ifrån. Man riskerar att bara flytta klimatproblemen utomlands.
Eftersom många samhällen har konstruerats runt utdikade våtmarker i Sveige skulle en storskalig återställning av de här våtmarkerna kunna leda till att folk behöver flytta.
– Ofta är det många personer som behöver komma överens om en våtmark ska återställas. I Sverige finns det markavvattningsföretag som består av ett flertal fastigheter. Alla fastighetsägare i företaget behöver komma överens om en våtmark ska återställas i deras område. Om en fastighetsägare säger nej så faller hela projektet. Problemet är alltså till stor del juridiskt.
Det finns ingen tydlig statistik över alla våtmarker i Östergötland, det som finns är däremot en kartläggning av alla markavvattningsföretag i länet. Det är vad bilden illustrerar.
Vad har man i dagsläget gjort för att återställa våtmarker?
– Eftersom frågan är så ny har man inte hunnit så långt i arbetet. Än så länge har man endast återställt fyra promille av Sveriges våtmarker. Det är otroligt lite.