"Mäns kroppar har blivit mer exploaterade precis som det har varit för kvinnor under en längre tid", säger Helen Lönning.
Det finns flera medicinska diagnoser som ätstörningar kan delas in i.
– En ätstörning innebär att man har en upptagenhet kring kropp och vikt. Ibland har personen också en störd kroppsuppfattning, säger Helen Lönning.
Anorexi innebär att personen håller en strikt diet, fastar eller svälter sig själv. Bulimi innebär att den drabbade hetsäter och gör sig sedan av med maten genom att exempelvis kräkas, använda laxermedel alternativt kompenserar genom att hoppa över måltider efteråt eller träna intensivt.
En annan diagnos är hetsätningsstörning. Det innebär att personen har perioder där hen hetsäter, men inte försöker göra sig av med maten efteråt.
– Hetsätning är inte detsamma som att överäta. Definitionen är att man äter betydligt mer än vad någon annan skulle göra i samma situation under en avgränsad tid med en känsla av kontrollförlust.
Det finns även andra specificerade ätstörningar.
– En del får en UNS diagnos, utan närmare specifikation. Det innebär att man inte uppfyller allt till fullo enligt kriterierna. Man har exempelvis ett anorektiskt beteende, men är inte tillräckligt underviktig för att diagnostiseras med anorexia nervosa.
Helen Lönning har arbetat länge inom området. Men hon berättar att hon endast mött en handfull män med ätstörningar.
– Det är sjukdomar som är förenade med mycket skam. I samhället men även inom vården pratar vi om det som en kvinnosjukdom. Det gör det knepigare för en man att erkänna det.
Förekommer det att manliga patienter feldiagnostiseras med en depression i stället för en ätstörning?
– Jag tror att det förekommer. Jag kan tänka mig att man tittar på andra skäl till att en man har gått ner i vikt. Depression skulle kunna vara en sådan sak.
Patienter i Linköping som är under 25 år hänvisas till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. De som är över 25 år kan remitteras till vuxenpsykiatrin där Helen Lönning arbetar. Avdelningen består av ett team med fysioterapeut, dietist, skötare och psykolog.
– När det kommer en remiss till oss kommer man på ett första bedömningssamtal. Patienten kommer tillbaka en andra gång där vi gör en fördjupad bedömning utifrån ett kvalitetsregister. Det vanliga är att man börjar med dietist där man jobbar stegvis med maten. En del av patienterna har bekymmer med kroppsuppfattningen. Då kommer de till mig för en fördjupad kroppskännedom.
"Det är sjukdomar som är förenade med mycket skam", säger Helen Lönning.
De flesta av deras patienter är i 25-35-årsåldern.
– I den äldre gruppen är det en väldig spridning. Det finns de som är väldigt sjuka och har mycket samsjuklighet. Det finns de som debuterade tidigt och har fastnat i det. Men vi har också patienter som kommer hit och aldrig sökt hjälpt tidigare. Det finns även de som debuterar senare.
Hon upplever inte att de har haft ett ökat söktryck hos dem till följd av pandemin.
Hon ingår i ett team tillsammans med dietist, skötare och psykolog som arbetar med ätstörningar för de som är över 25 år i Linköping.
Vad ska man vara vaksam på?
– Man ska vara vaksam på ett ändrat beteende. Man kommer undan sådana situationer. Det kan även vara om man alltid går på toaletten direkt efter att man har ätit. Att man börjat träna mer och oftare än tidigare.
Varför är det viktigt att söka hjälp?
– Det är jätteviktigt. Det är oerhört lidande. Det påverkar hela livet. Om det är svält är det potentiellt livsfarligt. Många har en bild om att det kommer att bli bra om man går ner i vikt. Det finns ingen botten. Det blir bara värre och värre, säger Helen Lönning.