Regeringen vill införa åldersbedömningar i asylprocessen mycket tidigare. Därför finns ett förslag om lagändring ute nu. Den nya lagen skulle innebära att i de fall som Migrationsverket uppfattar det som oklart vilken ålder en asylsökande har så ska den se till att göra en medicinsk ålderstest. I lagändringen som regeringen vill genomföra trycks det på att testet är frivilligt. Men nekar personen talar det för att "sökanden inte har gjort sannolikt att han eller hon är under 18 år". Så står det i lagrådsremissen. Enligt regeringens förslag ska förändringarna börja gälla 1 maj 2017.
Samtidigt har Migrationsverket i dagarna beslutat att myndigheten inte gör några asylbeslut där personen behöver åldersbedömas. Stoppet sker fram till mars månad. Då tar Rättsmedicinalverket över all medicinsk åldersbedömning av asylsökande. Parallellt med detta har det också framkommit att Blekinge Tekniska Högskola tillsammans med Karolinska institutet fått uppgiften av Socialstyrelsen att göra fördjupade studier för att undersöka hur säkert man kan bedöma en persons ålder med hjälp av magnetröntgen. Studien från BTH och Karolinska institutet, som ska vara klar redan i höst. Den kan ha stor påverkan på framtidens metoder. Visar det sig att magnetröntgenundersökning inte går att att använda för att rättsklassificera en person så betyder att metoden inte är särskilt användbar.
Det finns flera olika siffror om hur många asylärenden som skulle kunna vara aktuella för åldersbedömningar. Men det handlar minst om flera tusen ärenden varje år. Enligt Migrationsverket är det någonstans mellan 3 000 och 14 000 personer ska ska ålderstestas fram till årets slut. Allt beror på om den sökande har tillräckligt med bevisning för att göra sin identitet sannolik. Därför är siffrorna i ett så stort spann. Om framtiden vet ingen i dag hur omfattande testerna blir.
– Vi kommer så småningom att få en närmare uppfattning av hur stort behovet är och även i hur hög utsträckning den sökande samtycker till att genomgå en medicinsk åldersbedömning, säger Irene Sokolow, presskommunikatör på Migrationsverket.
Skälen till att regeringen vill ha en mer regelmässig kontroll av åldern är att "det inte är lämpligt att vuxna asylsökande bor med ensamkommande barn på boenden som är anpassade för barn". Det framgår av Regeringens förslag till förändring av utlänningslagen. Man hänvisar också till ekonomiska skäl. Det är dyrare med boenden för barn än för vuxna.
Bland remissinstanserna är många positiva till förändringen. Så här skriver exempelvis Statens medicinsk-etiska råd (Smer): "Smer välkomnar förslaget att Migrationsverket ges möjlighet att fatta ett tillfälligt beslut om ålder tidigare i asylprocessen. Rådet ser att en lagändring i detta avseende kan innebära förbättringar såväl ur ett barnrättsperspektiv som ett ekonomiskt perspektiv". Flera har dock betonat att det är viktigt att det verkligen går att överklaga ett resultat från undersökningen.
Diskrimineringsombudsmannen är kritiska i sitt remissvar: "DO vill också uppmärksamma att systematiska röntgenundersökningar riskerar att innebära att det kan komma att upprättas personregister där röntgenbilder på individers skelett och individers etniska tillhörighet kopplas samman. Det finns anledning att reflektera över att detta kan väcka tankar på biologiska undersökningar genomförda av svenska myndigheter genom historien".