Stefan Widén menar att arbetsmarknaden för unga i länet ser mycket lovande ut.
Bara under det senaste året har ungdomsarbetslösheten i Sverige minskat med hela 30 procent. Under de 14 år som mätmetoden använts har siffrorna aldrig varit så låga.
– Inte ens före finanskrisen 2008 var arbetslösheten så låg som den är idag, berättar Stefan Widén, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen.
Enligt myndighetens pressekreterare Lena Lithner Soutkari minskade arbetslösheten i Östergötland med 21,7 procent, bland unga mellan 18-24 år. Mätningen baseras på antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen i maj i år samt i fjol.
Det finns flera bakomliggande orsaker till minskningen, menar deras arbetsmarknadsanalytiker, John Andersson.
– Ekonomin har trummat igång efter pandemin. Den privata tjänstesektorn har öppnat upp igen, vilket gynnar unga. Många ingångsjobb finns inom hotell- och restaurangbranschen samt inom handeln. Rekordmånga började också plugga under pandemin, vilket märks i arbetslöshetsstatistiken. Dessutom är ungdomskullen mindre än vad den vanligtvis är, säger han.
Att ekonomin äntligen trummar igång gynnar unga, vilket nu ses i arbetslöshetsstatistiken, säger arbetsmarknadsanalytikern John Andersson.
Under pandemin drabbades ungdomar extra hårt då många ingångsjobb försvann. Nu ser läget betydligt bättre ut.
– Just nu är arbetsmarknaden bra för de som precis tagit studenten. Det finns många arbetstillfällen, inte minst inom hotell- och restaurangbranschen som skriker efter personal. Gymnasieutbildning fortsätter dock att vara en vattendelare, säger Stefan Widén.
I jakten på anställning fortsätter gymnasieexamen att vara den enskilt viktigaste faktorn. För de med fullföljd utbildning ser framtiden lovande ut.
Trots den positiva vändningen är antalet arbetslösa ungdomar i länet ändå fler än snittnivån i landet. Medan rikssnittet i slutet av maj låg på 7,7 procent var siffran här en procent högre.
Efter tunga pandemiår ser Arbetsförmedlingen nu ett uppsving när det kommer till arbetstillfällen för unga.
Östergötland ligger över rikssnittet, varför då?
– Ända sedan vi inledde dessa mätningar har det varit så. Det är främst tre kommuner som bidrar till den statistiken: Norrköping, Motala och Finspång, menar Stefan Widén.
Hur kommer det sig?
– Det är 10 000 kronorsfrågan. Jag har i nuläget bara teorier, men en anledning kan vara att industrierna förr var stora i dessa kommuner, men att de nu har lämnat. Det skulle även kunna kopplas till utbildningsnivå, då man kan se att denna är högre i Linköping, samtidigt som arbetslösheten är lägre. Skulle en exakt sanning eller enkel lösning finnas hade vi nog inte sett så stora skillnader i länet.