Är det bidragssystemet, demokratin eller något annat som får flyktingar att söka uppehållstillstånd i Sverige? Frågorna ställdes av analysföretaget Sweden Research som gör undersökningar åt myndigheter.
– Under hösten 2015 var det mycket prat om flyktingar men väldigt lite prat med flyktingarna. Många planerade att göra saker för asylsökande utan att ha en uppfattning om behoven – det var mycket gissningar, säger Carlos Rojas som driver Swedish Research.
456 asylsökande på 16 svenska orter fick svara på en enkät och bli intervjuade på sina modersmål. Carlos Rojas menar att svaren inte helt överensstämmer med den bild som, privatpersoner och vissa myndighetspersoner, verkade ha. Den huvudanledning som flest flyktingar angav till att välja Sverige var den långa period av fred som rått i landet. 74 procent nämnde just freden.
– Att det är ett bra land för barn att växa upp i med välfungerande demokrati är andra viktiga anledningar, säger Carlos Rojas.
Att de asylsökande hört att bidragen var generösa angavs av 6 procent.
– Snarare är det välfärdssystemet och rättigheterna som spelar roll – inte pengarna man får i plånboken. Få sökande hade ens koll på bidrag för den som fått uppehållstillstånd.
Carlos Rojas berättar att det varit mycket tungt att göra intervjuerna. Han och kollegerna har mött många som har mått väldigt dåligt.
– Var tredje person skulle vilja prata med en psykolog. Vi har mött personer som har försökt begå självmord och som inte har möjlighet att få psykologisk akutvård.
En slutsats är att den som väntar har väldigt litet inflytande över sin tillvaro.
– Många har en familj som de vill återförenas med. De väntar både på besked om familjen och om uppehållstillstånd.
Något som tydligt påverkade de asylsökande negativt var hur det svenska systemet förändrades.
– Många som lämnade sitt hemland sommaren eller hösten hade bra koll på att det var 12 till 18 månader att vänta tills man skulle kunna återförenas med familjemedlemmar. De fattade beslutet att lämna hemlandet på de grunderna.
– Att det sedan förändrades till oviss tid skapade mycket sorg. De kan inte skynda på det och inte heller byta plan.
Ungefär hälften uppger att vistelsen i Sverige mer eller mindre motsvarat deras förväntningar. En fjärdedel uppger att de fått det bättre än de trodde och en fjärdedel att de är besvikna.
– Jag tycker att många nästan har för mycket överseende med det de råkar ut för. De vill inte klaga.
Bland myndighetspersoner rankas barnens skolpersonal och Migrationsverkets personal högt. Lågt rankas Arbetsförmedlingens personal, som har hand om en del av introduktionen, och personalen på flyktingboendena.
– Vissa har bott på boenden där de uppger att personalen har betett sig väldigt illa.
Rapporten publiceras onsdagen den 2 november och är väntad av flera samhällsaktörer.
– Vi har fått lite uppmärksamhet av EU-kommissionen, bland annat, eftersom det inte verkar finnas undersökningar av den här storleken.