Politikerna vacklar dock, på grund av de höga driftskostnaderna och skjuter beslutet framför sig. Sydöstra sjukvårdsregionens samverkansnämnd (Jönköpings, Östergötlands och Kalmar län) fick före julledigheten en redovisning av senaste utredningen som bygger på att de tre regionerna delar på en ambulanshelikopter. I dag finns ambulanshelikopter på nio platser i landet. Men Sydöstra sjukvårdsregionen är en vit fläck på den kartan. I stället köper man in helikoptertjänster från andra landsting/regioner när de behövs. Utredarna ser flera poänger med att ha en egen helikopter i de tre länens sjukvårdsregion. Det gör Marie Morell (M) i regionstyrelsen också:
– När det här är färdigutrett ska det nog mycket till för att vi inte ska fatta beslut om egen helikopter i någon form. Men vi konstaterade ganska snabbt att det finns många stora frågor kvar, trots att det här har diskuterats i många år. Därför beslutade vi om ytterligare utredning i detaljerna. Den ska vara klar i september, säger Marie Morell.
S-politikern Kaisa Karro håller i stora drag med om det:
– Vi måste hela tiden väga kostnaderna mot nytta, men utredningen visar faktiskt på stor nytta för våra patienter. Därför är det klokt att låta tjänstemännen göra en fördjupad utredning, säger Karro.
Frågan har utretts tidigare, bland annat i en nationell utredning från SKL och regionalt i Östergötland, 2015. Samtliga förordar helikoptrar i den här regionen. För att de ska kunna utnyttjas optimalt krävs bland annat personaltäthet och landningsplatser i anslutning till samtliga sjukhus. Bland annat måste Vrinnevisjukhuset uppdatera sin, och Lasarettet i Motala skulle behöva bygga en landningsplats. Dessutom är det flera sjukhus i Jönköpings och Kalmar län som inte har någon helikopterplatta.
– Det är förenat med väldigt stora kostnader. Det måste finnas piloter och personal med specialkompetens för att ta hand om de allra svårast sjuka. Det är framför allt Kalmar län som driver på i den här frågan, där har man Öland och mycket skärgård. I Östergötland upplever vi att vi ligger bra till med en relativt snabb vägtransport, säger Marie Morell.
Med hjälp av olika modeller beräknar utredarna att det kan handla om cirka 1 400 larm per år som kan skötas med helikopter, och att ytterligare cirka 17 liv per år kan räddas. Man får bättre tillgänglighet i skärgårdsmiljöer och vid trafikolyckor på 2+1-vägar där framkomligheten är svår. Det kommer även moderna behandlingsmetoder för till exempel stroke-patienter som bygger på att patienten måst få vård snabbt.
Samtidigt måste detta ställas mot att i stället utöka antalet vägambulanser, vilket enligt motsvarande beräkningar också får en stor effekt på antalet räddade liv. Beslutsfattarna riskerar att hamna i en ekonomisk klämma, där man tvingas att ställa antalet vägambulanser mot en ambulanshelikopter.
– Färre vägambulanser kan vara en följd om allt fler transporter sker med helikopter. Vi ser nyttan med helikopter. Men alla tre regioner har ganska tajt ekonomi. Därför måste vi överväga det här noga, säger Marie Morell.
Dessutom återstår frågan om varifrån helikoptern ska utgå för att kunna serva hela sydöstra regionen. Hetaste kandidaten rent geografiskt är Kisa, som sett utifrån bland annat flygtider till de olika sjukhusen ligger mest centralt.
Är det risk för oenigheter om valet av plats?– Det kan nog bli diskussioner. Man måste också tänka på att vi redan har svårt att hitta specialister inom sjukvården. Helikoptern kräver piloter, och läkare och annan sjukvårdspersonal. Det kan vara svårt att locka dem till Kisa. Men det är detaljer som detta vi måste utreda nu.
Samverkansnämnden har också lagt till en fråga om alternativa driftsformer, alltså om ambulanshelikoptern ska läggas ut på entreprenad.