"Sedan pandemin har det varit kaotiskt"

Många upplever att det har blivit svårare att få vård för sina djur. Enligt veterinärerna själva beror veterinärbristen på en rad olika faktorer.

Det är viljan att hjälpa sjuka djur som gör att Ritva brinner för sitt yrke. "Jag tror att vi veterinärer gör vårt bästa och jobbar så hårt vi kan, men vi är inga maskiner och det är levande djur vi arbetar med."

Det är viljan att hjälpa sjuka djur som gör att Ritva brinner för sitt yrke. "Jag tror att vi veterinärer gör vårt bästa och jobbar så hårt vi kan, men vi är inga maskiner och det är levande djur vi arbetar med."

Foto: Jennifer Grönquist

Östergötland2022-09-04 11:00

Ritva Krokfors Wretemark har arbetat som veterinär i 38 år. Tidigare har hon arbetat på djursjukhus, men sedan 2006 driver hon den egna kliniken Sörgårdskliniken. Här råder inga tvivel om att det är ett högt tryck på veterinärvården.

– Sedan pandemin har det varit kaotiskt, och jag har inte kunnat ta emot några akutfall. Det har varit otroligt otillfredsställande att säga nej till kunder.

Som djurägare kan det alltså vara svårt att få vård för sitt husdjur. Veterinärbristen är ett ämne som har varit på tapeten länge. Enligt Ritva är orsakerna flera.

– Pandemin gjort att fler har skaffat djur. Det har lett till ett högre tryck på veterinärvården.

Ritva menar att ytterligare en bidragande orsak är att många av de äldre veterinärerna börjar gå i pension.

– Det är väldigt stor avgång på sådana veterinärer som jag som jobbar snabbt och effektivt och tar emot många patienter.

Ett högt tempo och långa arbetsdagar kan leda till en ohälsosam arbetsmiljö.

– Jag skulle säga att en av de största faktorerna som bidrar till veterinärbristen är utbrända kollegor. Vi jobbar häcken av oss, rent ut sagt.

Något som ofta tas upp i diskussioner kring veterinärernas arbetsmiljö är jourarbetet, vilket Ritva själv har erfarenhet av.

– Man kunde gå på en helgjour när man kom till jobbet på morgonen på fredagen och nästa gång man var ledig var på måndagen klockan 17. Det var otroligt slitsamt. Jag förstörde bra nattsömn för resten av livet.

 En oro över obefogade anmälningar från djurägare bidrar även till en stor stress, menar Ritva. 

– Jag hade räddat livet på en gammal hund som sedan fick lunginflammation efter operationen. Då blev jag anmäld. Det var otroligt psykiskt påfrestande. Det var precis lika stor stress och sorg som att förlora en förälder. Det tog ett och ett halvt år innan jag blev friad, och det gick inte en enda dag utan att jag tänkte på det.

– Jag vågar säga att en oro för att bli anmäld får många veterinärer att sluta. Jag misstänker att det här gör att oerfarna veterinärer gärna tar alla tänkbara prover för att hålla ryggen fri. Det kommer in hundratals anmälningar varje år, men det är kanske bara två som blir prickade. 

Vidare menar Ritva att systemet hade kunnat se annorlunda ut.

– Jag vill tro att vi veterinärer gör vårt bästa, men vi är inga maskiner. Det är levande djur vi arbetar med. Man är väldigt ensam och sårbar när man har blivit anmäld. Jag tycker att skulle det finnas ett filter som kollar om de anmälningar som kommer in är relevanta eller inte, där de icke-relevanta anmälningarna inte ens behöver nå veterinären. Blir man anmäld uppstår en oro. Trots att man vet att man inte har begått fel finns en oro att man missat något av betydelse. 

I en paneldebatt under Almedalsveckan i år diskuterades just veterinärbristen. Här pratade man om hur fler utbildningsmöjligheter skulle kunna förbättra situationen, men enligt Ritva är det ingen direkt lösning.

– Det tar fem och ett halvt år innan de nya veterinärerna är klara. Det hjälper oss inte nu.

Under paneldebatten nämndes även att man bör visa tacksamhet gentemot sin veterinär, vilket Ritva håller med om.

– Jag tyckte att det var bra det någon sa under debatten, att man skulle krama sin veterinär och visa tacksamhet. Situationen kring veterinärbristen har blivit en ond cirkel som måste brytas på flera ställen.

Måns Röken har arbetat som veterinär sedan sekelskiftet. Tidigare har Måns arbetat på djursjukhus samt varit chefsveterinär på en stor djurklinik i Norrköping. Sedan ett år tillbaka driver han en egen klinik i Linköping, Stångebro Djurklinik. 

– I Östergötland började vi se en brist redan 2018, då vi plötsligt hade svårt att hitta sommarvikarier. Det har länge varit känt att norra Sverige har haft svårt att hitta veterinärer, men vår region kommer bara strax därefter på listan.

– Vi märkte tidigt att veterinärerna började försvinna i regionen, men det var först när bristen blev märkbar i storstadsregionerna som branschen på allvar började ta tag i det.

Även Måns ser flera olika orsaker till problemet. En är att dagens djurvård tar längre tid än förr.

– Företagen som äger flertalet av de stora djursjukhusen vill sälja en mer avancerad produkt. De vill tillhandahålla förädlad vård, vilket även blir mer lönsamt för dem. Problemet är att avancerad vård tar mer tid och är dyrare, vilket innebär att varje vårdat djur idag tar mycket mer tid än förr och kostnaden för djurägarna ökar snabbt.

Djurtandvård är ett konkret exempel, enligt Måns.

– Vårdkvaliteten har ökat kraftigt och i branschen anses det idag inte förenligt med god djurvälfärd att utföra tandvård som tidigare var standard. Självklart är det bättre att ha en väldigt bra tandstatus istället för en halvdassig, men problemet är att där man tidigare kunde göra tio tandpatienter på en dag hinner man nu bara med två eller tre. Resten står utan tandvård. Frågan är om det är en fördel djurhälsomässigt.

– Vi kommer behöva acceptera en lägre nivå på vården. Jag tror att vi måste komma tillbaka till att uttömma de enkla alternativen innan vi börjar slå på den stora tunnan utredningsmässigt.

Men att återgå till en lägre nivå på vården skulle bli svårt, menar Måns. 

– Djurvården har blivit mer lik humanvården med mindre effektivitet och större styrning kring vad som är rätt sätt att jobba på. För att kvalitetssäkra sätter klinikerna upp riktlinjer för hur veterinärerna ska jobba, men att följa riktlinjerna riskerar bli viktigare än vårdresultatet. Det här är en sådan aspekt som man inte pratar om när man diskuterar ämnet.

Att en bättre arbetsmiljö för veterinärerna skulle lösa problemet med veterinärbristen är Måns inte beredd att hålla med om. 

– Visst kan man resonera så att man behöver bättre arbetsvillkor för att man ska orka jobba, men det kommer inte lösa problemet med veterinärbristen. Bättre arbetsvillkor i form av kortare arbetstid och längre tid per patient leder till ännu färre vårdade djur per veterinär, vilket istället leder till en ökad veterinärbrist. Arbetsmiljön och veterinärbristen är två olika problem.

Måns känner inte att han kan se ljust på framtiden, snarare tvärtom.

– Jag är inte jättepositiv. Jag tror att svårigheterna kommer fortsätta förvärras under överskådlig tid. Samtidigt tror jag att vi kommer se samma problem även i andra branscher framöver.

Tips till djurägare

Distriktveterinärerna har gått ut med några råd gällande hur du som djurägare ska hantera den rådande situationen:

Ring din veterinär i tid när något har hänt ditt djur. Detta hjälper veterinären att prioritera bland pågående fall för att se vad som är mest akut. 

Ta reda på vilka veterinärer som finns i ditt område, och vad de har för tillgänglighet. Då är du förberedd om olyckan skulle vara framme. 

Var beredd på att du både kan behöva vänta och åka längre med ditt akut sjuka djur. 

Källa: Lrf.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!