735 höns låg döda i slaktbilen

Kor som skickas till slakt trots att de bär på fullgångna kalvar. Grisar som lastas med blödande sår, tjurar med bölder, får med pälsen full av avföring, och 735 höns som kvävdes till döds under transporten. Det visar vår granskning av 26 veterinärrapporter om östgötska lantbrukare.

När slakttransporten anlände till slakteriet visade sig över 700 höns ha kvävts till döds under färd, enligt veterinärens rapport. (Bilden är tagen i ett annat sammanhang.)

När slakttransporten anlände till slakteriet visade sig över 700 höns ha kvävts till döds under färd, enligt veterinärens rapport. (Bilden är tagen i ett annat sammanhang.)

Foto: Marit Hommedal

Östergötland2018-06-25 06:00

LÄS MER: Följer upp anmälmingar mot djurhållare.

LÄS MER: "Det blir en mycket olustig situation."

– Om någon tror att man ska slippa veterinärbesiktning och få igenom djur till slakt så kan jag grusa den förhoppningen direkt. Man kommer att träffa på en veterinär överallt även om man ska få sitt djur slaktat på en mindre anläggning, säger Anna Lindgren, en av Livsmedelsverkets officiella veterinärer på slakterier i Östergötland.

Vi har under det senaste halvåret begärt ut informationsrapporter som Livsmedelsverkets officiella veterinärer på slakterier skickar till länsstyrelsen i Östergötland, när de misstänker att djurhållare eller transportfirmor bryter mot djurskyddslagen.

Enligt lagen är det förbjudet att vanvårda djur, och att lasta sjuka, skadade eller högdräktiga djur och skicka dem till slakt. Länsstyrelsen är ansvarig för djurskyddet i länet och dit rapporterar Livsmedelsverket misstänkta brott. Vi har begärt ut 26 sådana ärenden under de senaste sex månaderna. I materialet finns veterinärrapporter om djur som dött under transport, djur som blivit fösta med elpåfösare, och djur med inflammerade och blödande sår.

I maj anlände en transport med 15 000 höns från en gård i Östergötland till ett slakteri i Skåne. Livsmedelsverkets veterinär som skulle besiktiga leveransen upptäckte 735 döda höns i transportlådorna. Några höns obducerades. ”Huden var missfärgat blålila och lungorna mörkare än normalt. Hönsen bedöms ha dött av syrebrist” skriver veterinären.

I april kom en last med 34 får till Scans slakteri i Linköping. Djuren var fulla av intorkad avföring. ”Djuren hade stora gödselklumpar runt svans och bakdel. Under slakten upptäcktes att det egentligen var vita får, vilket endast sågs i pälsen längst in mot huden” skriver veterinären.

I mars kom en östgötsk grislast till ett slakteri i Skövde. Där fann veterinären en gris med kraftigt inflammerad svansskada. Grisen hade feber. ”Beslut om avlivning togs. Denna gris skulle aldrig ha skickats till slakt av djurägaren” skriver veterinären.

Flera fall handlar om högdräktiga kor som transporterats trots att de varit mycket nära att kalva. I en av rapporterna som gäller en östgötsk leverans till ett slakteri utanför länet, beskriver veterinären att fostret som upptäcktes ”var fullgånget med full behåring och framsprungna tänder. Enligt min bedömning hade kon mindre än tre veckor kvar till kalvning och skulle ej ha transporterats” skriver veterinären.

Av de 26 rapporter vi tagit del av handlar sju om misstänkta djurskyddsbrister där östgötska djurhållare och transportörer levererat till slakterier inom länet. De övriga 19 fallen gäller incidenter med östgötska djur på slakterier utanför länet. Anna Lindgren, Livsmedelsverkets ansvariga djurskyddskoordinator i Östra Götaland, säger att bokningstider kan göra att östgötar söker sig till mer avlägsna slakterier.

Kan det vara så att de sökt sig utanför länet om de vet att besättningen de skickar har brister?

– Det har funnits situationer där man kan tänka sig att en djurhållare försökt välja anläggning i hopp om att det inte ska vara någon veterinär på plats. Men jag vill understryka att det inte finns någon anläggning där djur slaktas utan att en veterinär har besiktat dem, säger Anna Lindgren.

Både Anna Lindgren och kollegan Elsie Carjemo på Livsmedelsverkets supportavdelning framhåller att antalet misstänkta djurskyddsbrister är mycket litet, i förhållande till alla djur som slaktas. Årligen slaktas cirka 3,5 miljoner djur i Sverige. Livsmedelsverket skriver cirka 1 000 rapporter om misstänkta djurskyddsbrister till länsstyrelserna varje år.

– I det stora hela sköter sig djurhållare bra. Men det är ett misslyckade även om bara ett djur har lidit i onödan, säger Elsie Carjemo.

Ibland ligger personliga tragedier bakom djurskyddsbristerna. Ibland handlar det om pengar, beskriver Anna Lindgren. Att låta avliva sjuka djur på en gård är dyrt.

– Då kanske man chansar och skickar till slakt för att åtminstone inte gå back ekonomiskt. Men djur till slakt ska vara friska och inte ha utsatts för lidande.

Kommer ni till en punkt då ni veterinärer slipper skriva sådana här rapporter om missförhållanden i djurhållning?

– Eftersom det händer saker i livet även för djurhållare så har jag lite svårt att tro att det blir verklighet. Men vi jobbar ditåt. Vi vill hjälpa djurhållare att göra rätt. Vi vill inte ha sådana här djur till slaktanläggningarna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om