Hälso- och sjukvården i Region Östergötland ser ut att gå med 1,1 miljarder kronor back 2023. Därför intensifieras nu arbetet för att kapa kostnaderna, bland annat genom ett anställningsstopp för all hälso- och sjukvårdspersonal.
Utanför regionhuset i Linköping träffar vi vårddirektören Ninnie Borendal Wodlin. Tillsammans med vårddirektörskollegan Jessica Frisk fick hon för några veckor sedan uppdraget att minska Region Östergötlands personalkostnader med minst sex procent. Procentsiffran har därefter översatts till både 600 miljoner kronor och 600 anställda. Allt för att stoppa regionens ekonomiska blödning.
Anställningsstoppet för all hälso- och sjukvårdspersonal, som trädde i kraft från och med 1 november, är en av åtgärderna för att minska personalkostnaderna – men det krävs fler. Redan antagna handlingsplaner har inte gett effekt.
– Det vi också tittar på är att bli oberoende av hyrpersonal. Vi har en politiskt fattad strategi om att minska beroendet till att utgöra maximalt två procent av våra personalkostnader och vår tidsplan var att kunna nå det i slutet av 2025. Nu ser vi att vi behöver accelerera det arbetet så att vi kan bli oberoende tidigare än så, säger Ninnie Borendal Wodlin och fortsätter:
– När den nya gränsen kan sättas är något vi analyserar just nu. Vi ska precis gå in i en riskanalys kring det arbetet och varje vårdcentrum jobbar med handlingsplaner för att se hur vi kan nå det målet snabbare än vi tidigare tänkt.
Är det några fler typer av åtgärder som ni kollar på?
– I nuläget är det framförallt anställningsstoppet och de minskade hyrkostnaderna – men i uppdraget ingår också lönekostnaderna för vår egen personal och om vi kan minskat övertidstimmarna. Summa summarum behöver vi bli färre för att klara av ekonomin samtidigt som vi klarar av våra uppdrag. Därmed måste vi titta på nya arbetssätt.
Region Östergötland hade, i augusti 2023, cirka 14 600 anställda (räknade i heltider). 11 600 är kvinnor medan cirka 3 000 är män. Under en femårsperiod har antalet anställda ökat med drygt 1 400 heltider.
Antalet anställda inom Region Östergötland har ofta lyfts fram som en av orsakerna till den ekonomiska krisen. Sedan januari 2020 har regionmedarbetarna blivit drygt 900 fler. När vi ber vårddirektören redovisa inom vilka personalkategorier ökningen framförallt har skett ser siffrorna ut så här:
- + 400 undersköterskor och skötare.
- + 200 administrativ personal.
- + 200 paramedicinsk personal (till exempel arbetsterapeuter och fysioterapeuter).
- För övrigt "spridda skurar".
– Under samma period har vi minskat antalet sjuksköterskor med nästan 200. Det som har hänt är att man har försökt att kompensera antalet färre sjuksköterskor med andra personalkategorier, för att upprätthålla vården, och då blir vi många fler anställda. Det går inte att ersätta en sjuksköterska med en undersköterska – det fungerar inte, säger Ninnie Borendal Wodlin.
Så att locka tillbaka sjuksköterskor är också en del av ert arbete nu?
– Ja, trots att vi har ett anställningsstopp.
"Verksamheterna kan ansöka om undantag från anställningsstoppet om man ser att man måste ersätta en kritisk kompetens. Vi kommer dock behöva vara mycket restriktiva med avsteg", säger Ninnie Borendal Wodlin om det nyligen antagna anställningsstoppet.
Hur ska det gå till?
– Det kan man fråga sig. Vi måste fortsätta att jobba på och trots det här svåra läget fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare, där en viktig del är att behålla de medarbetare och chefer som vi redan har. Men det är självklart jättesvårt kommunikativt. Vi måste berätta om den ekonomiska krisen. Samtidigt vill vi ju att folk ska vilja jobba inom vården.
Ett exakt slutdatum, för uppdraget att minska personalkostnaderna, finns inte enligt vårddirektören.
– Vi rapporterar hela tiden till regiondirektören. Jag ser det mer som ett kontinuerligt arbete men vi strävar absolut mot en ekonomi i balans vid utgången av 2024. Arbetet kommer att fortgå under hela 2024, säger Ninnie Borendal Wodlin.