"Ett par tior mer lockar inte till yrket. Det skulle behövas tätare bemanning och bättre arbetsmiljö", säger Elisabeth Malmström, röntgensjuksköterska på US.
Vi besöker röntgensjuksköterskan Elisabeth Malmström på hennes arbetsplats på US röntgen. Där är 20 tjänster vakanta. Det är 40 procent av röntgensjuksköterskorna som saknas. För dem som ändå får verksamheten att fungera varje dag, blir arbetet desto tyngre.
– När det kommer in bemanningsanställda och hjälper till med köerna, så är ju det jättebra. Men de tar de enklare undersökningarna, medan den ordinarie personalen får ta alla tyngre undersökningar. Så det går inte bara att räkna huvuden, säger Elisabeth, som även är förtroendevald för Vårdförbundet.
Röntgensjuksköterskan Elisabeth Malmström låter kollegan Annika Petersson från Vårdförbundet agera patient. Många av sjukhusets patienter behöver någon form av röntgenundersökning under vårdkedjans gång, men det är brist på röntgensjuksköterskor.
När hon visar oss röntgenutrustningen går det lugnt till. Den fackliga kollegan Annika Petersson får agera patient. Bara minuter senare ljuder larmet. Stämningen förändras omedelbart. Med snabba, vana rörelser förbereder röntgensjuksköterskorna utrustningen. En patient med ett akut skalltrauma är på väg in. För personalen är det vardag, ännu en dag på jobbet. För patienterna kan det vara räddningen efter en dag som börjat som den värsta i deras liv.
Men det är inte bara akuta larm, blödningar och misstänkta frakturer som passerar här. Även misstänkt cancer och artrosdrabbade knän behöver röntgen. En stor del av sjukhusets patienter behöver någon gång passera röntgen. Den som genomgår en cancerbehandling behöver exempelvis genomgå röntgenundersökningar flera gånger för att följa hur behandlingen fortlöper.
– Olika typer av röntgen besvarar olika typer av frågeställningar. Risken med för lite personal är att man inte hinner göra alla uppföljningar som man ska, eller inte kan påbörja utredningar inom remisstiden. Vi ska ju påbörja en utredning inom 1-4 veckor, säger röntgensjuksköterskan Meena Hussein som arbetar på US.
Utbildningen till röntgensjuksköterska finns på åtta platser i landet, men inte i Östergötland. De två närmaste är Jönköping och Örebro, där bara fem röntgensjuksköterskor har examinerats under hela 2022. Region Östergötland saknar i dagsläget 40 röntgensjuksköterskor på sina tre sjukhus. Det är en tredjedel av bemanningen inom yrkesgruppen.
– Det finns olika anledningar till att personalen slutar, som pensionsavgångar, men kan även handla om att man inte trivs eller känner att man kommer vidare i sin utveckling. När det är ont om personal, så blir det inte så mycket variation. De som har jourkompetens och kan arbeta på akutröntgen får jobba väldigt mycket akut och det är ofta ett väldigt slitsamt arbete, berättar Elisabeth Malmström.
Region Östergötland saknar i dagsläget 40 röntgensjuksköterskor på sina tre sjukhus. Det är en tredjedel av bemanningen inom yrkesgruppen.
"Vi vill ha satsningar på höjd grundlön. I Östergötland ligger vi lägre lönemässigt än regionerna omkring oss", säger Annika Petersson på Vårdförbundet Östergötland.
Annika Petersson är egentligen biomedicinsk analytiker, men arbetar nu som förtroendevald hos Vårdförbundet på heltid.
– Det här har varit ett problem under en längre tid. Meningen var att man skulle få välja ett intresseområde att jobba med, men planen har inte kunnat verkställas. Det finns inte personal. Även om man slutar för att man flyttar till en annan ort eller får ett annat jobb, så hade man kanske inte lämnat arbetsplatsen om man verkligen hade velat vara kvar. När det börjar skava ser man ju andra möjligheter.
Vad är det som behövs?
– Man måste tillmötesgå individen, så att det går att ha en bra kombination mellan arbetsliv och privatliv. Det behövs också högre grundlön, högre OB-ersättning och möjlighet att utvecklas på jobbet. Exempelvis genom specialistutbildning och kompetensutveckling. Det nya OB-tillägget är i grunden ett steg i rätt riktning, vi har generellt låg OB-ersättning inom vården. Men det räcker inte. Ett par tior mer lockar inte till yrket. Det skulle behövas tätare bemanning och bättre arbetsmiljö, säger Elisabeth Malmström.
Hon tycker också att det är tråkigt att det höjda OB-tillägget har skapat en onödig debatt mellan vårdens olika yrkesgrupper. Både Elisabeth Malmström och Annika Petersson påminner om att satsningar på höjd OB-ersättning har testats förut, men utan önskat resultat.
Kommer det nya höjda OB-tillägget att hjälpa mot vårdbristen?
– Nej, det tror vi inte. Vi vill ha satsningar på höjd grundlön. I Östergötland ligger vi lägre lönemässigt än regionerna omkring oss. Även de som arbetar dagtid behöver högre lön. Man satsar hela tiden på dygnet runt-personalen, vilket skapar motsättningar mellan grupperna. Vi vill ha högre OB-tillägg, men inte som ett tillägg utan permanent i det ordinarie avtalet, säger Annika Petersson.
Både röntgensjuksköterskan Elisabeth Malmström och den fackliga kollegan Annika Petersson på Vårdförbundet påminner om att satsningar på höjd OB-ersättning har testats förut, men utan önskat resultat.