Det visar en undersökning som är gjord av Autism- och aspergerförbundet. Enligt undersökningen har 72 procent av alla pojkar vid 11 års ålder fått en diagnos, medan motsvarande siffra för flickor är 44 procent. Totalt är det 4 000 unga flickor i hela Sverige som saknar diagnos.
En anledning till att få flickor blivit diagnostiserade beror på att forskningen har varit fokuserad på pojkar.
– Precis som i väldigt många andra medicinska sjukdomar så har flickor och kvinnor utelämnats i forskningen. Det har egentligen inte funnits någon forskning om flickor med autism. Det är även vanligare med autism hos pojkar. Alla som utreder och undersöker autism träffar därför mer pojkar än flickor. Det betyder att den bild vi har fått av autism är den bild och de symptom som pojkar har, berättar Svenny Kopp, specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri.
LÄS MER: Livet utan diagnos krossade familjen
En annan anledning till att synen på autism bland flickor och pojkar skiljer sig åt, beror enligt Svenny Kopp på att pojkar och flickor beter sig på olika sätt.
– Pojkars beteendeproblematik gör att de kräver uppmärksamhet på ett annat sätt, då de är mer dominerande än flickor. De har mycket lättare för utbrott, både fysiska och verbala. Ett annat exempel är flickor och pojkars sätt att leka. Pojkar leker mer i grupp, medan flickor leker två och två. En pojke som inte klarar av att vara i grupp ser man på en gång. En flicka med autism ställer sig kanske bredvid de andra flickorna, men hon leker inte och interagerar inte med dem. Det betyder att det krävs mycket mer av förskolepersonal och skolpersonal om autism ska upptäckas.
Svenny Kopp menar att det finns en problematik i att flickors autism upptäcks så sent. I tonåren är det vanligt att de söker hjälp för andra symptom som rör depression, ångest och självskadebeteenden.
– Det blir oftast värre för flickor med autism ju äldre de blir. Ungefär 20 procent av de som har ätstörningar har också autism i botten, berättar hon.
Svenny Kopp anser att kompetensen hos förskolepersonal, skolpersonal, psykologer och läkare behöver öka när det gäller autism bland flickor.
– Utredningsinstrumenten som man använder måste könsnormeras. Nästan inga av våra instrument är könsnormerande för att man har forskat på pojkar och utgått från att det är likadant för flickor. Man måste jämföra flickor med flickor, och inte med pojkar.
Åsa Lundberg, verksamhetschef på BUP i Linköping, bekräftar att färre flickor diagnostiseras med autism i Östergötland.
– Det stämmer att det är en sned fördelning mellan pojkar och flickor. På vår utredningsväntelista gällande autism är 60 procent pojkar och 40 procent flickor. Det handlar om att flickor visar en annan symptombild som är svårare att upptäcka, säger hon.
Enligt Åsa Lundberg är BUP medvetna om att färre flickor får diagnos.
– Det här är något som vi har uppmärksammat, vet om och känner till. Vi är inte närmast barnen i deras vardag som förskole- och skolpersonal, men vi kan bidra med kunskap och kompetens. Vi tycker att det är viktigt med kunskapsspridning och utbildning så att man uppmärksammar flickors symptom. Vi brukar delta i utbildningstillfällen med elevhälsan och har kontakt med skolorna där vi bidrar med kunskapsspridning, säger Åsa Lundberg.