Vid en vit grind stöter vi på honom, på väg in i sitt hus för att äta middag. Han är bonde och en av de fastighetsägare i trakten som beslutat sig för att sätta sig på tvären.
Karl-Gunnar Karlsson har bott hela sitt liv i Mederhult i Misterhults socken. För drygt 30 år sedan kom kärnkraften till socknen och vände saker och ting på ända.
Men aldrig har han upplevt det så personligt som nu, när det planeras för att lägga hela Sveriges högaktiva kärnavfall i deras berg.
För så är det: En fastighetsägare i Sverige äger myllan, moränen och berget ända ner till jordens medelpunkt. Men det är något som Svensk Kärnbränslehantering AB förbisett, enligt Misterhultsböndernas sätt att se.
I höstas skrev elva av dem under ett brev till SKB:s vd Peter Nygårds.
Beskedet var rakt och enkelt:
SKB äger ej tillträde till fastighetsägarnas marker. Informationsutbytet mellan SKB och fastighetsägarna upplöses.
-- SKB hade glömt att vi fanns. Brevet slog ned som en bomb hos dem. Helt plötsligt blev vi värdefulla, säger Karl-Gunnar Karlsson.
Det som nu står för dörren är starten av den så kallade platsundersökningen för ett slutförvar i Oskarshamn. Borrstålet ska sättas i marken för att få en detaljerad bild av berggrunden väster om Oskarshamns kärnkraftverk.
Här någonstans finns den ena av två möjliga platser i landet för att slutgiltigt begrava minst 8 000 ton uttjänt kärnbränsle.
I dagarna har alla som äger en markbit i det berörda området, 50 kvadratkilometer stort, kallats till ett möte för att bilda en intresseförening som motpart i kommande förhandlingar med SKB.
Det handlar om ersättning -- i första skedet för intrånget under provborrningarna och så småningom för själva bergrummet, om så blir fallet. Det finns de som tycker att markägarna bara är ute efter att krama fram pengar.
-- Det finns ingen fråga som har motsvarighet till den här. Om kärnavfallet ska ligga 100 000 år för att bli ofarligt, så handlar det om 1 350 generationer som ska bo granne med det, säger Karl-Gunnar Karlsson.
Men om man är rädd kan man väl sälja och flytta?
-- Vem vill köpa en fastighet som ligger vid ett slutförvar? Vi bönder är rädda att det uppstår ett köpmotstånd, att det läggs en förlamande hand över bygden redan under tiden av ovisshet.
Karl-Gunnar Karlsson är inte rädd för egen del. Kärnkraftverket har han inte haft något ont av utom att trafiken ökat på landsvägen. Ungefär den inställningen har de flesta i Oskarshamn. De uttalade kärnkraftsmotståndarna är få.
Den pensionerade rörmokaren Kurt-Olof Carlsson slåss i motvind men ger inte upp.
-- Det var miljöfrågorna som gjorde mig politiskt medveten. Jag gick med i centern och valdes in i kommunfullmäktige 1971. Då var partiet i Oskarshamn så gott som enigt emot kärnkraften. Nu är det tyvärr ingen sådan profilering, säger han.
Vid sidan om partipolitiken var han med och startade den lokala aktionsgruppen ASKO.
-- Där jobbade vi fram till folkomröstningen 1980. Sen gick luften ur föreningen. En del av oss som varit med gick in i Folkkampanjen, i dag kanske vi är 20 medlemmar härifrån, säger Kurt-Olof Carlsson.
Själv har han under åren som gått lagt motioner om säkerhetsfrågor och information, skrivit reservationer till beslut, delat ut flygblad, arrangerat demonstrationer. När avfallslagret CLAB -- där allt använt kärnbränsle lagras i väntan på den slutliga lösningen -- kom till Oskarshamn blev det gnistan till en nytändning bland kärnkraftskritikerna.
-- Många av oss var då ganska säkra på att Oskarshamn också skulle få slutförvaret.
Samtidigt fick allt fler av kommunens invånare sin utkomst från kärnkraften. I dag är antalet anställda vid kraftverket och CLAB bortåt 1 100. Till det kommer mycket jobb åt lokala entreprenadföretag. Bygget av ett eventuellt slutförvar beräknas sysselsätta runt 500 personer till under flera år.
-- Folk har blivit mer och mer beroende och då är det väldigt svårt att få fram ett motstånd. Det måste man ha förståelse för, säger Kurt-Olof Carlsson.
I kommunpolitiken i dag är miljöpartiet det enda som stretar emot. Kommunalrådet Torsten Carlsson (s) har haft en mycket positiv syn på kärnkraften. I beslutet om att säga ja till platsundersökning för slutförvaret finns visserligen många villkor som handlar om säkerhet, markägarnas rättigheter och framtida ansvar. Men när tiden för ett beslut om slutförvaret närmar sig väntar nog ändå en dragkamp mellan Oskarshamn och Östhammar.
Om Kurt-Olof Carlsson fick bestämma skulle den dragkampen gälla vilken av de två som skulle gå fri.
-- Vill man slå vakt om kommunen och dess invånare borde det vara väldigt svårt att säga ja till en sådan sak, och i stället kämpa så långt som möjligt för att slippa den.