-- Problemet är att den kulturen inte fungerar i dagens fondkapitalism, säger han, inte om företaget vill växa med tillgång till nytt kapital.
Förr satsade sparare sina pengar i aktier i företag som de trodde på. I dag är satsade sparpengar i företag lika med att satsa i fonder för allt fler. Fondägandet bidrar till ett lägre ägarengagemang i företagen.
-- Det finns ett ägarvakuum i hela Europa, säger Magnus Henreksson, och det är ett problem för företagen som behöver ägare som vill något med sitt företag, ägare som röstar på något annat sätt än med fötterna, som uttrycker sin vilja på annat sätt än genom att gå in eller gå ur företaget.
-- För att fonden ska få hög avkastning på pengarna gäller det förstås att den kommer in tidigt i företagets utveckling.
Ägar- och generationsskiften var ett diskussionsämne på Småföretagsdagarna i Örebro i slutet av januari. Hälften av alla svenska familjeföretag står inför generationsskiften de kommande tio åren. Ett jätteproblem, anser många, eftersom skattereglerna gör det svårt för nya generationer att ta över. Resultatet kommer att bli att familjeföretag säljs till ägare utomlands eller går omkull, varnar kritiska röster. Det hotar sysselsättningen för många, 300 000 människor sysselsätts i familjeföretag i Sverige i dag.
-- EU anser att det är bättre att familjeföretag säljs externt eftersom man menar att den kommande generationen inte nödvändigtvis är entreprenörer, säger Leif Melin, professor på Handelshögskolan i Jönköping. Det är inte givet att generationsskiften tryggar sysselsättningen.
Men generationsskiften är ingenting nytt, även om det i dagens debatt låter som om problemen uppstått på senare tid.
-- Hälften av alla familjeföretag är redan minst i andra generationens ägo, säger Leif Melin. Faktum är att familjeföretag ses som en långsiktig och stabil ägarform med aktivt ledarskap och korta beslutsvägar - men också begränsad kapitaltillgång och en ibland otydlig roll för styrelsen. Det är viktigt att skilja ägande och ledarskap också i familjeföretag.
Just nu pågår flera forskningsprojekt med anknytning till generationsskiftesdiskussionen. Vem ska äga morgondagens företag i Sverige? Magnus Henreksson och Ulf Jakobsson vid Handels respektive universitetet i Stockholm driver sedan ett par år tillbaka ett projekt om ägarpolitik. Nutek presenterar en utredning om företagsöverlåtelser 19 februari.
Men generationsskiften är inte ett svenskt problem. Bedömningar säger att en tredjedel av företagen i Europa ska överlåtas under de närmaste 10 åren. Överlåtelse är den tredje kritiska fasen i ett företags livscykel efter bildande och tillväxt. Tyvärr misslyckas många företagsöverlåtelser, och det beror inte bara på att det kan vara svårt att hitta tillräcklig finansiering. Kapital är inte bara pengar.
-- Arvtagaren måste riva ner och bygga nytt, säger Bengt Johannisson, professor vid Växjö universitet. Förtroendekapitalet kan inte ärvas, det måste var och en bygga själv.
Och entreprenörskap kan man inte utbilda sig till, menar han.
-- Det viktiga är att visa en egen kompetens. Men visst kan den kompetensen sedan utvecklas vidare med både utbildning och erfarenhet.
Det utländska ägandet ökar i svenska företag. 22 procent av alla privatanställda svenskar jobbar i företag som är helt utlandsägda. Att utländska ägare till varje pris vill bevara sina företag svenska är inte sannolikt.
-- Allt mer "other peoples money" i företagen leder till allt färre som bryr sig, säger Magnus Henreksson. Vi behöver bättre betingelser för individuellt ägande, vi måste avinstitutionalisera sparandet så att pensionsfondkapitalismen inte blir den enda modellen. Vi måste hitta nya ägare som tar ansvar - nya familjer med nya förmögenheter.