Drottningen parar sig en gång i livet, och då med ett flertal drönare. Parningen räcker för ett helt liv, 7-8 år, av äggläggning. Under högsäsong kan drottningen lägga upp till 3 000 ägg per dygn vilket överstiger hennes egen vikt. Biodlare brukar dock byta ut drottningen efter 1-3 år.
Ett arbetsbi lever under sommaren i 5-6 veckor. Sedan är vingarna utslitna. De som föds under hösten får dock överleva vintern som tillbringas i dvala. Drönarna lever ett år och körs ut ur kupan på hösten, vilket kallas "drönarslakten".
Honungen som produceras i en bikupa är i själva verket bisamhällets vinterförråd. Biodlaren tar ifrån bina honungen och matar dem med sockervatten istället.
Beroende på bikupans lokalisering kan den producera omkring 50 liter honung per säsong. Biodlaren "slungar" honung 3-4 gånger varje år.
Det finns 11 000 biodlare i Sverige som är anslutna till biodlarnas riksförening, SBR.
Läs mer om biodling på www.corren.se eller på www.biodlarna.se
Naturskolan som ligger granne med Naturum på Ombergs sluttning erbjuder utomhusundervisning om djur och natur till länets mellanstadieelever. Verksamheten hade premiär i våras och det blev en stor framgång med nästan 40 besökande klasser.
Med mycket aktiviteter och lek har biologen och naturpedagogen Malin Granlund-Feldt undervisat skoleleverna i naturens alla skiftningar och uttryck.
Till hösten ska verksamheten få ett nytt tema. Tack vare ett samarbete med biodlaren Weine Karlsson ska skolklasserna få chansen att välja bin och deras värld som tema på sitt naturskolebesök.
Corren har träffat Malin, Weine och Jan-Erik Jansson från biodlarnas riksförbund, för en pratstund om nya kupor på Omberg och den stora tjusningen med livet som biodlare.
Weine Karlsson har tidigare installerat och skött en demobikupa i Naturrums trädgård.
-- Jag har märkt att det är rätt folk som kommer hit, säger Weine, och betraktar demokupan som bra reklam för biodlarsysslan. Samma tanke ligger bakom det nya projektet; biodlarna blir allt färre i landet och entusiasterna vill vända utvecklingen och få fler intresserade.
-- När jag började för ett 20-tal år sedan fanns det 1 400 biodlare i Östergötland. Idag är vi 700.
Att det blir allt färre biodlare i landet tror Weine beror på att många tror att det är ett krävande jobb att ha bin, och att människor i dag har det bättre ställt och inte behöver extraslantarna lika mycket.
För att stärka intresset för biodling jobbar landets biodlare på bred front med olika kampanjer. Projektet i Ödeshög får stöd av riksförbundets styrelse, som via ledamoten Jan-Erik Jansson lovat att ta fram ett nytt utbildningsmaterial anpassat för skolelever.
-- Det får jag som naturpedagog omsätta till aktiviteter, påpekar Malin Granlund-Feldt
-- Det är så vi jobbar, med lek och egna aktiviteter och upplevelser.
De närmaste planerna är att Weine Karlsson ska förse Naturskolan med tre stycken bikupor, varav en redan finns på plats med nyinflyttade hyresgäster.
-- Det är meningen att Weine ska lära upp mig och sedan ska jag och barnen kunna jobba med kuporna och öva oss, förklarar Malin Granlund-Feldt.
Att Malin direkt nappade på Weines idé om bin i naturskolans verksamhet beror på en egen nyfikenhet.
-- Jag har bestämt mig för att bli biodlare själv. Jag har blivit alltmer intresserad av självhushåll sedan jag flyttade ut på landet och jag kan se det som en del av inkomsten att tillverka en del av maten själv.
-- Det blir nog både grödor, höns, bin och kanske grisar i framtiden, berättar Malin Granlund-Feldt.
Weine Karlsson och Jan-Erik Jansson vill slå ihjäl myterna att bina kräver massor av jobb och sticks hela tiden.
-- Med rätt sorts bin behöver det inte vara så jobbigt och det finns bin som nästan aldrig sticks, förklarar Jan-Erik Jansson.
-- Sedan finns det ju så mycket att vinna på att ha bin, fortsätter Weine Karlsson.
-- Förutom att man får honung så pollinerar bina vilket gör att man får både mer och bättre frukt i trädgården. Det går också att tillverka många alternativa produkter från bikupan, men på det området är vi lite av ett u-land här i Sverige.
Det går inte att ta miste på att biodlingen blivit till en passion för Weine och Jan-Erik. De båda männen får något drömskt i blicken när de förklarar vad som är charmen med biodlar- konsten.
-- När man ser dem lämna kupan första gången på våren och de hittar till krokusen, det är en sanslös syn, säger Jan-Erik Jansson.
-- Ja, det är häftigt när man ser första draget när de går ut och hämtar pollen och kommer hem till kupan och dansar för de and-ra och talar om var blommorna finns, fortsätter Weine Karlsson.
-- Det är också en fin avkoppling att ställa sig vid bikupan, förklarar Weine. Då måste man vara lugn och man kan stå där i timmar och drömma sig bort. Det går att vara där hur länge som helst.