Om några veckor börjar den allmänna jakten i Sverige.
För att få bättre svar på hur smittan spridits till vilt i området uppmanas nu alla jägare att ta blodprov på de djur de skjuter under jakten. Blodproven ska sedan skickas in till Statens veterinäranstalt, SVA för analys.
– SVA vill han in prover för att kunna se om det finns några antikroppar i blodet av mjältbrand, förklarar Stefan Lenér.
Han är yrkesjägare och också kontaktperson för bland annat SVA kring frågor om viltsjukdomar. Han skickar själv in prover till SVA, och åker just nu runt och delar ut provrör till jägare i flera älgskyddsområden.
– Det handlar om ett område på cirka 80 till 100 000 hektar där vi ska ta blodprov på vilt. Från gränsen till Småland upp till Linköping, berättar Stefan Lenér.
– Vi räknar med att skicka in analyser från över hundra djur,säger Thomas Rosén.
Ann Lindberg statsepizootolog på SVA säger att med de prov som jägarna skickar in kan Statens veterinäranstalt se hur man kan begränsa vaccinationsområdet till nästa år.
– De djur som dött är toppen av isberget, ifall djur bär på smittan kan vi förvänta oss att vi får fler händelser framöver. Ett sätt är att titta på förekomsten av djur med antikroppar i området, som alltså har träffat på smittan, men inte blivit så sjuka. Det kan vara en ledtråd till var djur har utsatts för smitta under den här säsongen, säger hon.
Tror ni att smittspridningen av mjältbrand är över?
– Nej. Jag befarar att vi kommer få dras med smittan en lång tid framöver, tror Thomas Rosén.
Han menar att Jordbruksverket sent mobiliserade insatserna från början av utbrottet.
– De skulle påbörjat vaccinationen av tamboskap tidigare. Att blåsa av, och säga att utbrottet är över håller jag inte med om. säger han.
– De hade heller ingen riktig beredskap för hur man skulle hantera mjältbrandsutbrottet. Det tog för lång tid, tycker Stefan Lenér.
Thomas Rosén berättar att de i tidigt skede föreslog att Jordbruksverket skulle bekosta användningen av en drönare, för att från luften kunna filma området. Jordbruksverket var inte intresserade säger han.
– Omberg är ett område med oländigt terräng, vi har svårt att kunna gå för att kunna upptäcka eventuella döda vilda djur, säger han.
Lotta Andersson tidigare insatschef för Jorbruksverket håller inte med i kritiken.
– Vi hade inte kunnat börja vaccinera tidigare. De djur som gick i samma hage som vi funnit döda djur i vaccinerade vi direkt. Ganska tidigt utökade vi vaccinationsområdet. Sammanfattningsvis är jag stolt över hur vi skött insatsen totalt. Enligt personal på Svea skog hade drönaren varit tvungen att komma under trädtopparna för att se något, säger hon.
Den 10 oktober börjar älgjakten.
Det är nu brunsttid berättar Thomas Rosén, älgtjurarna rör sig över ett stort område, då kan de sprida smittan i ett ännu större grad menar han.
– Det är viktigt att vi hittar de döda djuren så fort som möjligt. Innan vildsvin och rävar äter på kadavren, och sprider smittan vidare, säger Thomas Rosén.
Jägarna i området kring mjältbrandsutbrottet har många frågor, en del kan Stefan Lenér svara på i samband med att han delar ut provrören till jägarna. För att ge jägarna möjlighet till att ställa mer frågor kommer Torsten Mörner, stadsveterinär för viltsjukdomar, SVA till Ödeshög den 28 september för ett informationsmöte.
– Vi tror att jägarna kommer ställa upp till hundra procent med att ta prov på de djur de skjuter, säger Thomas Rosén.