Sparförslaget för barn- och utbildningsförvaltningen behandlades av nämnden i onsdags, och majoriteten antog utskottets förslag. Nästa steg blir att förhandla med lärarfacken om hur de ska kunna genomföras.
På sammanträdet kom socialdemokraterna med ett motförslag. Det stöddes av vänstern och den politiske vilden tillika före detta moderaten Claes Hultberg.
Nedläggningen av bygdeskolan i Boet skulle frigöra 600 000 till 700 000 kronor, tror Charles Eriksson (s).
Att han pekar ut just den skolan beror dels på att den har ett mycket vidsträckt upptagningsområde, dels att skolan hittills har räddats genom elevtillskott av asylbarn som bussats dit från Ödeshög.
De medel som sparas på en nedläggning av Boets skola skulle istället kunna användas till att täppa till de värsta hålen, anser han.
Assistentjänsterna för undervisningsgrupperna Pluto och studiegruppen måste få vara kvar, likaså indelningen av de fyra sjuorna.
Likaså skulle inte matavgiften på gymnasieskolorna behöva införas.
Även det skulle nämligen drabba många av dem som redan har det svårt, anser han.
- Jag är mycket tagen av stundens allvar. Nedskärningarna drabbar för hårt och det beror på att många saker inte kommit igång tidigare, säger Charles Eriksson.
- Det här är ett oerhört hot mot skolan, en skola som fungerar bra och som fått goda omdömen i föräldraenkäter, säger Lars-Gunnar Almén, kommunombud för Lärarnas riksförbund.
Tillsammans med Anders Lindqvist, arbetsplatsombud för Lärarförbundet, vill han varna för de allvarliga konsekvenser som besparingsförslagen kommer att ge.
I onsdags presenterade Corren de sparförslag som är aktuella för skolan. Fem miljoner kronor ska hämtas in genom indragna tjänster både av ett antal vikarier och uppåt 13 tills- vidaretjänster. Mycket av själva verksamheten kommer på olika sätt att bli lidande.
Varje sparförslag för sig är kanske inte så iögonfallande, anser de fackliga företrädarna. Men sammantaget har de uppåt trettio sparbetingen en destruktiv effekt. Då försvinner mycket av det viktiga kittet, det som gör eleverna tryggare och stödjer dem som har särskilda behov.
Denna nedmontering av skolan kommer att synas senast om några år. Det positiva trenden för avgångsbetygen som skolan nu visar kommer att vända, tror de.
Bland de besparingsåtgärder de ser som minst lämpliga är sammanslagningen av sjuorna från fyra till tre grupper med 30 till 31 elever i varje. Dessa elever är i stort behov av arbetsro, det är besvärligt redan nu, anser de. Dessutom är det inte realistiskt att lärartjänster ska kunna dras in redan till januari.
Likaså ser de allvarligt på att en del av hjälpen till barn med särskilda behov dras in, något som är tänkt att ske både i Lysing- och Fridtjuv Bergskolan. För ändamålet finns Pluto och det som kallas studiegruppen, båda med målet att få de som mår sämst på skolan att må bättre. Hittills har man klarat att ge eleverna det stöd de behöver, anser de.
- Nedskärningarna kan leda till att kommunen så småningom måste bekosta institutionsplatser för vissa och då försvinner den beräknade besparingseffekten, säger Anders Lind-qvist.
Mediatekets bemanning är också en viktig fråga. Bibliotekarien Ann Gistedt brukar dessutom stötta eleverna i svenskundervisningen och finnas till som samtalspartner. Försvinner den resursen kommer inte Mediateket kunna hållas öppet på heltid som nu är fallet.
De fackliga företrädarna är kritiska till att de sparförslag som förvaltningen presenterat tidigare inte har genomförts. Nu tvingas politikerna istället till akutkirurgi för att få ekonomin att gå ihop. Det är helt fel att frikoppla frågan om bygdeskolorna, tycker de.
- Vi känner en nedstämdhet på gränsen till uppgivenhet. Vad ska man börja prata om? Sparhoten lägger sig som en tjock filt över hela verksamheten. Det finns inget mer att dammsuga eller skära bort. Själv kan jag inte se några andra besparingsförslag som skulle kunna genomföras, säger Anders Lindqvist.