Uppgiften förvånar säkert många som ser Ödeshög som ett järnvägslöst samhälle, vilket det även är.
Järnvägsrälsen finns inte kvar. 1983 upphörde godstrafiken. Åtta år senare revs stationshuset.
– Järnvägens intåg i Ödeshög föregicks av en djävulusisk strid om hur järnvägen skulle gå, berättar Charles Eriksson, känd som profilstark kommunpolitiker.
Han nämner att Sjöstorp mellan Hästholmen och Ödeshög var ett alternativ till sydände på linjen som utgick från Fågelsta över Vadstena.
”Från år 1900 till 1916 etableras ett kombinerat gjuteri och verkstad, samt fem snickeriföretag, vilka alla hade sin bakgrund i den industriella revolutionens maskinella uppfinningar. Alla dessa tidiga företag, kom samtliga på något sätt att medverka till att bilda stommen för den kommande framtida industriella utvecklingen på orten” , skriver Charles Eriksson om vad som hände runt stationsområdet i Ödeshög.
Hans råmanus med ett stort antal bilder ska redigeras innan det är dags för tryckning.
Förhoppningen är att det före sommaren ska bli en bildrik bok, med Ödeshögs lokalhistoriska arkiv som utgivare. Först måste finansieringen klaras ut.
Charles Eriksson inhämtande av uppgifter (oavsett om det skett genom arkivbesök på andra orter eller intervjuer med äldre ortsbor), jakt på fotografier och beskrivning av Ödeshögs industrihistoria är dock redan ”betalt”. För arbetet har skett på ideell väg.
– Jag har hållit på sedan 2013. På kvällar och lediga stunder. Det har varit roligt. Jag har upptäckt så mycket som jag inte trodde skulle ha funnits här, fastän jag levt i Ödeshög i stort sett hela livet.
Till det som förvånat Charles Eriksson hör att möbel- och träindustrin varit så omfattande i bygden. Det har totalt funnits över 20 företag i denna bransch.
– Jag var bara liten pys när denna industri blomstrade som mest.
Wernerssons Snickeri och Ödeshögs Inredningssnickeri är i dag de två enda företag som, enligt Charles Eriksson, för denna branschs yrkeskunnande vidare.
Varför dominerade små och möbeltillverkande snickeriföretag länge företagsetableringarna? Manusförfattaren pekar på att träråvara funnits lättillgänglig och att det i trakterna funnits en mängd sågar, utmed bäckar och åar, som kunde förädla skogsråvaran innan det kom till möbelindustrin.
– Sedan har dessa små industrier dukat under på grund av att stora företag ätit de små, säger Charles Eriksson.