Fem olika idéer om hur vattnet i Visjön ska regleras i framtiden presenterades på måndagen i Ödeshög för fastighetsägare och andra intressenter kring sjön och Orrnäsån. Bland alternativen finns allt ifrån att bygga ett nytt sjöutlopp uppströms vägbron vid Sestorp vilket enligt förstudien skulle bli dyrast till det billigaste som är att riva dammen. Det senare skulle å andra sidan innebära att sjön sänks markant.
– Redan 1698 trätte man över regleringen av Visjön, berättade konsulten Peter Lindvall från Jönköpings Fiskeribiologi AB, som gjort förstudien på uppdrag av Ödeshögs kommun, när han presenterade förslagen. Då fattades ett beslut om att kvarnen som fanns skulle rivas. Kvarnen revs aldrig och sedan dess har regleringen varit uppe till diskussion åtskilliga gånger.
Och nu är den det igen. Vattendomen från 1919 som reglerar vattennivån i sjön och i ån, har spelat ut sin roll. Någon verksamhet som är knuten till dammen finns inte längre samtidigt som befolkningen, inte minst sommartid, runt sjön ökat. I Visjön finns också en av kommunens badplatser där det bland annat bedrivs simundervisning. Nedströms dammen finns å andra sidan markägare som vill att vattnet ska rinna där året runt och inte riskera att ån torkar ut som tidigare i somras.
I ett försök att ändra den gamla vattendomen och samtidigt jämka de intressen som finns kring sjön och längs ån har en konsult tagit fram förslag på lösningar för att sjöns nivåer lättare ska kunna regleras. 1 januari 2019 började dessutom en ny lag i miljöbalken gälla kring vattenkraft och vattenmiljö som förstudien även tar hänsyn till. Den innebär bland annat att dammen måste förses med moderna miljövillkor, om den ska vara kvar, och att fisk ska ha möjlighet att vandra mellan Visjön och Orrnäsån. Och det arbetet måste vara påbörjat senast 2025.
– Dammen var en tillgång när den skapades, men kanske inte gör någon nytta när det inte finns någon verksamhet. Dammtekniken är ganska gammal och svårmanövrerad eftersom det bara finns en lucka. Det innebär att så snabbt flödet ändras så måste man passa luckan. Det gick ju bra när man hade en dammfogde som bodde bredvid dammen.
I vilket skick själva dammen är vet inte Peter Lindvall.
– Jag har inte gjort någon besiktning av den men så vitt jag vet är den inte renoverad på länge.
Att riva dammen och bara bygga ett självreglerande överfall, eller en klack, som det ursprungliga uppdraget gick ut på är enligt Peter Lindvall ingen bra idé.
– Om man har ett rakt överfall rinner vattnet ut ur sjön om det kommer ett skyfall samtidigt som det väldigt fort kan bli torrt. Därför vill man ha en mjukare variation av sjöytan. Därför har jag även lagt in ett rör som ger ett grundflöde till ån i alla mina förslag.
De olika förslagen innebär olika grad av samarbete. De två första är mer omfattande och inbegriper fler fastighetsägare än bara de fastigheter som har dammen idag. I dessa föreslår därför Peter Lindvall att en samfällighet eller dammförening bildas så att den kan söka tillstånd och finansiering. I de tre övriga fallen berörs inte andra fastighetsägare i lika hög grad och byggnationen sker nere vid den nuvarande dammen. Ansvar, tillsyn, skötsel och underhåll kan stanna hos nuvarande dammägarna, eller tas över av en förening. Regleringen blir inte lika omfattande som idag.
I det sista förslaget har dammägarna två val. Det ena är att miljöanpassa verksamheten, vilket troligen innebär att anlägga en fiskväg och sätta in ett rör som hjälper till att ge ett bättre lågflöde under torra perioder. Det andra alternativet är att avveckla dammen, dvs riva dammen. Men det skulle sänka vattennivån i sjön markant och förändra landskapsbilden helt. Den mark som påverkades när dammen anlades återgår till mer produktiv mark igen. Bryggor, brunnar och sjöledningar kommer troligen att påverkas och även Orrnäsån skulle riskera att få ett mindre flöde.
– Skulle man dessutom ångra sig och vilja höja sjön igen skulle det både bli juridiskt svårt och dyrt, sade Peter Lindvall.
Efter att ha svarat på frågor från de närvarande i salen och dem som följde mötet digitalt beslutades att kommunen ska tillsätta en arbetsgrupp, med representanter från de olika intressegrupperna, som ska titta vidare på de olika idéerna. Att det behövs en förändring tycks de flesta vara överens om, frågan är bara hur det ska ske.
– Nu har vi piskan på oss att komma framåt, sade kommundirektör Jenny Nolhage som avslutning på mötet.