Under sommarhalvåret står Ombergs skogar i grönska. I december har löven lagt sig som ett rött täcke över marken.
Berget ses på långt håll när det reser sig över slättmarkerna.
Det är en gråmulen decemberdag, regnet hänger i luften, och längs vägen upp till berget täcker röda löv marken som ramar in den asfalterade vägen.
Vid Stocklycke hamn, en av bergets sevärdheter väntar Björn Hanell som vi porträtterade i förra veckan. Han är en lokal profil och spelar bland annat huvudrollen i den lokala julkalendern "Sagan om Omberg".
Han har tänt en eld och brett ut fällar på sittplatserna vid vindskyddet. Alldeles i närheten går ett staket som skyddar mot klipporna som stupar rakt ner mot Vätterns blå vatten. Åt andra hållet letar sig en stig in i bokskogen.
Björn Hanell berättar att han är uppe på berget varje dag. Själv är han uppvuxen med historierna om platsen. Nu för han dem vidare till den som vill höra på.
– Jag berättar inte konstsagor, utan sägner och legender. Historier som har vandrat från generation till generation, säger han.
Björn Hanell har tänt en eld i ett vindskydd och gjort sig redo för sagostund.
Kring Omberg finns en uppsjö av historier om olika väsen. Mest välkänd är antagligen myterna om drottning Omma, bergets gudinna.
– Hon är alla östgötars eviga härskarinna. Hon är mild och god, säger han.
En av de mest kända myterna säger att när dimmorna dansar kring berget, är det för att drottning Omma gråter.
Men även andra historier har i generationer berättats om småfolk och andra väsen, som har sin tillvist uppe på berget.
– Det finns historier om jättar, tomtar och troll, säger Björn Hanell.
Drottning Omma sägs ha haft många friare. Björn Hanell berättar om en av dem, en jätte från Västergötland, som kom ridande över Vättern för uppvakta henne. Hans häst tog ett språng och hoven klöv då bergväggen. Men både jätten och hästen störtade ner mot vattnet och dog.
Sedan dess sitter Omma enligt sägnerna och gråter. Det sägs också var därför som det alltid droppar från taket i Rödgavels grotta.
– Den som träffas av tårarna får Ommas beskydd, säger Björn Hanell.
Även Rödgavel var en jätte och också han en av Ommas friare. Grottan, som är uppkallad efter honom, nås endast via sjösidan.
Enligt historierna ska man kunna ta sig till Ommas salar därifrån via en smal passage. Han berättar att för länge sedan sägs jätten ha bott där tillsammans med en trollpacka och några troll.
Enligt sägnerna finns några av dem än i dag kvar på berget.
Han säger att många av myterna har sitt ursprung från folkvandringstiden som inträffade kring år 400 till 500. Han tar upp exemplet om Omma. Enligt honom kan just det namnet spåras tillbaka även till andra platser.
Det finns även historier om att Omma var en kvinna som kläddes i en uvhuva.
– Hon fick vara en symbol, säger Björn Hanell.
Efter en tid lämnades uppdraget över till en yngre kvinna.
Enligt historierna finns det fortfarande tomtar, troll och andra väsen på berget.
– De är beskyddare av de goda.
Vad tänker du om att vissa kan vara skeptiska till de här historierna?
– Men låt dem vara det då, låt dem vara skeptiska.
Själv är Björn Hanell uppvuxen med historierna. Han säger att han gärna tar till fantasin.
– Kanske är det inte troll. Men för mig är det tomtar och troll.
En annan som fascinerats av berättelserna kring trakten är Charlotte Bendz. Hon är nyinflyttad tillsammans med sin familj.
De kommer från Stockholm och det var under en sommarsemester i fjol som familjen för första gången besökte trakten.
– Vi hade aldrig varit i Östergötland tidigare, säger hon.
Då bodde de på Ombergs turisthotell och det var också där som de kom i kontakt med historierna om platsen.
De föll pladask för orten och tidigare i år köpte de ett fritidsboende i Hästholmen. När pandemin bröt ut valde familjen att lämna Stockholm för det lilla samhället i Ödeshög.
I augusti flyttade de hit permanent.
– Det är det bästa beslutet vi någonsin fattat, säger hon.
Charlotta Bendz berättar att hon och man Ola Persson började att skissa på en julkalender, som utgår från myterna i trakten.
– Vi var så fascinerade av Drottning Omma och trollen, säger hon.
Stora delar av Hästholmen slöt upp kring projektet och när vi pratar med Charlotta har "Ombergs julsaga" börjat att sändas på Youtube. Arbetet med att färdigställa de ännu inte publicerade avsnitten pågår fortfarande. Det är både nya sekvenser som ska filmas och material som ska klippas.
– Men grovklippningen är klar sedan november, sedan har vi filmat in lika mycket material i december och lagt till dagligen, säger hon.
Julkalendern är ett nollbudgetprojekt – det innebär att allt arbete sker ideellt.
– Det har blivit en publiksuccé med över 100 000 visningar hittills, säger hon.
Både hon och hennes man Ola Persson har på olika sätt jobbat med film tidigare i sina yrkesroller. Charlotta Benz berättar att projektet även blev ett bra sätt att lära känna de nya grannarna.
– Det har varit ett fantastiskt samarbete, säger Charlotta Bendz.
Hon hoppas att deras projekt ska inspirera andra orter att ta tillvara på sina egna myter och historier.
– Vi vill Inspirera andra trakter som sitter på sådana här sagoskatter.
Enligt Kalle Bäck, professor i historia vid Linköpings universitet, har berättelserna från området bland annat nedtecknats av den numera framlidne Paul Karlsson.
– Han var kulturnämndens ordförande i Ödeshög på 60 och 70-talet, säger Kalle Bäck.
Enligt Kalle Bäck intervjuade Paul Karlsson de äldre generationerna om historierna från trakten. Ett av resultaten blev bland annat boken "Omberg i sägen och verklighet".
– Många av de här historierna har uppstått för att Omberg var ett sådant avgränsat område.
Han berättar att området under flera hundra år var inhägnat av ett flera meter högt staket, då det var kungens privata jaktmarker.
– Det var som ett avgränsat fängelse och då uppstår det en mystik kring det området.
Kalle Bäck kommer själv från Ödeshög men har inte vuxit upp med sägnerna på samma sätt som de personer som bodde närmare Omberg.
Men en del historier, som den om att det bildas dimma kring berget när drottning Omma gråter, har han hört talas om.
– De var spridda i området, även där jag bodde.
En annan faktor som kan ha bidragit till historiernas uppkomst är bergets läge.
– Det reser sig som en monument ur marken. Sådant har betydelse, säger han.
Även det faktum att man hittat fornborgar på platsen, som visar på att berget haft en betydelse för människor i slättlandet under flera hundra år, kan enligt Kalle Bäck ha bidragit till att skapa historierna.
– Sådant skapar sagor när det finns mystik kring ett sådant här ställe.